Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Bilaga 1. Strukturellt sparande beräknat med ny och tidigare metod

I denna bilaga visar vi Riksrevisionens beräkning av skillnaden mellan strukturellt sparande med regeringens nya och tidigare metod. Vi har beräknat skillnaden utifrån de uppgifter som finns i budgetpropositionen för 2023 och promemorian ”Metod för beräkning av strukturellt sparande i offentlig sektor, november 2022”.[53]

Strukturellt sparande beräknas utifrån utfall eller prognos för det finansiella sparandet. Det finansiella sparandet justeras med summan av fyra delar: justering för BNP-gapet, justering för arbetslöshetsgapet, justering för skattebasernas sammansättning i förhållande till trender och justering för engångseffekter.

Vår beräkning utgår från att regeringen inte har förändrat hur trenderna i skattebaserna beräknas, dessa är uttryckta som respektive skattebas i förhållande till BNP i löpande pris. Metodförändringen antas inte heller påverka justeringen för engångseffekter.

Justeringen för BNP-gapet består av en vikt som multipliceras med BNP-gapet i löpande priser. Vi har inte tillgång till den exakta storleken på vikten, men vi har utifrån tillgängliga data uppskattat den till runt 0,46.[54] I den tidigare metoden antogs att BNP-deflatorn var densamma i konjunkturell balans som den faktiska. Det innebar att BNP-gapet i fasta och löpande priser var lika stort. Vi beräknar därför justeringen av BNP-gapet enligt tidigare metod som vikten multiplicerat med regeringens bedömning av BNP-gapet i fasta priser.

Justeringen för arbetslöshetsgapet består på liknande sätt av en vikt multiplicerad med arbetslöshetens avvikelse från jämviktsarbetslösheten. Denna vikt kan också ha påverkats av metodförändringen eftersom den är uttryckt som andel av potentiell BNP. Vikten är dock förhållandevis liten och torde inte ha påverkats väsentligt av att nämnaren ändrats. Vi har därför inte gjort någon beräkning av en eventuell sådan effekt.

Tabell 6 Strukturellt sparande (procent av potentiell BNP om inget annat anges)



2020

2021

2022

2023

2024

2025

Finansiellt sparande, procent av BNP

-2,8

-0,1

0,6

0,2

0,4

1,4

Justering för BNP-gap

2,3

1,0

-0,6

-0,1

0,5

0,3

Justering för arbetslöshetsgap

0,2

0,2

0,0

0,0

0,0

0,0

Justering för skattebasernas sammansättning

-0,2

-0,6

0,4

0,6

0,3

0,1

Justering för engångseffekter

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

Strukturellt sparande

-0,5

0,5

0,4

0,7

1,2

1,8

Justering för BNP-gap, tidigare metod

1,7

0,3

-0,1

0,8

0,7

0,0

Strukturellt sparande, tidigare metod

-1,1

-0,2

0,9

1,6

1,4

1,5

Källa: Budgetpropositionen för 2023 och Riksrevisionen.

  • [53] Regeringskansliet, ”Metod för beräkning av strukturellt sparande i offentlig sektor, november 2022”, hämtad 2022-12-22.
  • [54] Utifrån tabell 2.14 i budgetpropositionens tabellsamling kan vikten beräknas som värdet för ”Justering för BNP-gap” multiplicerat med BNP-gapet i löpande priser, enligt tabell 1.8 i budgetpropositionens tabellsamling. Vi har använt genomsnittet 2017–2024 och har därmed tagit bort orimligt höga värden 2016 och 2025, utifrån vetskapen om att vikten definieras som (större delen av) de offentliga utgifterna som andel av BNP.

Uppdaterad: 07 mars 2023

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?