2. Förändrad beskattning av arbetsinkomster och andra förvärvsinkomster

Avsnitt

Tabell 1 Förändrade skatteregler 2007–2023

Anm.: * Tillkom i riksdagens budgetbehandling. ** Tillkom delvis i riksdagens budgetbehandling.
*** SA står för sjukersättning och aktivitetsersättning. **** Tillfällig skattereduktion 2021–2022.

2.1 Skatt på förvärvsinkomster

Förvärvsinkomster omfattar en mängd olika inkomster. De som är aktuella i det här sammanhanget är framför allt lön, inkomst från näringsverksamhet, sjukpenning, ersättning från a-kassa, sjukersättning, aktivitetsersättning, allmän pension och tjänstepension.

Individen betalar kommunal och statlig inkomstskatt på sin beskattningsbara förvärvsinkomst. Denna inkomst beräknas genom att den av Skatteverket fastställda förvärvsinkomsten minskas med grundavdraget. Storleken på grundavdraget beror på hur stor förvärvsinkomsten är och på individens ålder. Om individen har fyllt 65 år är grundavdraget förhöjt.

Beskattningsbar förvärvsinkomst =
fastställd förvärvsinkomst
– grundavdrag

Skatten på förvärvsinkomster kan förenklat beräknas enligt följande:[17]

Skatt =
kommunal inkomstskatt inkl. begravningsavgift
+ statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst
+ public service-avgift
– skattereduktioner.

Kommunal inkomstskatt är proportionell mot den beskattningsbara förvärvs­inkomsten. Statlig inkomstskatt tas ut på beskattningsbar förvärvsinkomst över en viss nivå, en skiktgräns. Före 2020 fanns det två skiktgränser, en nedre och en övre. Skattesatsen var 20 procent på den del av inkomsten som översteg den nedre skiktgränsen och ytterligare 5 procentenheter på den del av inkomsten som översteg den övre skiktgränsen, så kallad värnskatt.

Det finns ett flertal skattereduktioner som minskar individens skatt. Den här granskningen omfattar följande skattereduktioner: jobbskatteavdraget, skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning, skattereduktion för förvärvsinkomst och tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster. Skattereduktion för förvärvsinkomster baseras på hela den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Övriga skattereduktioner baseras på en viss del av förvärvsinkomsten. Jobbskatteavdrag och tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster baseras på arbetsinkomsten. Arbetsinkomsten är den inkomst man får när man arbetar. Den definieras på ett bestämt sätt, men det är i huvudsak lön och inkomst från näringsverksamhet det är frågan om. Skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning baseras på just dessa ersättningar.

2.2 Jobbskatteavdrag

Jobbskatteavdraget är en skattereduktion för arbetsinkomster. Jobbskatteavdragets fem första steg infördes 2007–2010 och 2014 (se diagram 1). Syftet var att öka arbetsutbudet. För att få största möjliga effekt på arbetsutbudet och sysselsättningen inriktades skattelättnaderna särskilt mot att göra det lönsamt att gå från fulltidsfrånvaro till deltidsarbete. Regeringen ansåg också att det var viktigt att skattelättnaden gör det mer lönsamt för dem som har ett arbete att utöka sin arbetstid.[18] Det sjätte steget infördes 2019 efter en gemensam reservation av M och KD, och det sjunde steget infördes 2022 efter ett gemensamt förslag i finansutskottet av M, KD och SD.[19]

Diagram 1 Jobbskatteavdrag vid olika inkomstnivåer, kronor per år, fasta priser

Anm.: Horisontell axel visar årlig arbetsinkomst. I beräkningen av jobbskatteavdraget, vertikal axel, antar vi att arbetsinkomsten utgör hela den fastställda förvärvsinkomsten, och att kommunalskatten är lika med genomsnittet i riket respektive år. Värdena på båda axlarna är omräknade till 2022 års prisnivå, med hjälp av prisbasbeloppet.
Källa: 67 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229) och Riksrevisionens beräkningar.

Ett särskilt jobbskatteavdrag för dem som har fyllt 65 år infördes också 2007, och utvidgades 2008 och 2009 (se diagram 2).[20] Jobbskatteavdraget var under dessa år betydligt högre för äldre än för yngre. Regeringen motiverade detta med att vi lever allt längre samtidigt som den faktiska pensionsåldern inte har ökat. Det innebär att försörjningsbördan kommer att öka i betydande omfattning om antalet arbetade timmar är oförändrade. Det är enligt regeringen därför viktigt att kunna behålla äldre på arbetsmarknaden. Ett högre jobbskatteavdrag ger enligt regeringen starkare drivkrafter för äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden.[21]

Diagram 2 Jobbskatteavdrag vid olika inkomstnivåer för dem som fyllt 65 år, kronor per år, fasta priser

Anm.: Horisontell axel visar årlig arbetsinkomst. Sedan 2009 fastställs jobbskatteavdraget för äldre i kronor. För 2007 och 2008 antar vi att arbetsinkomsten utgör hela den fastställda förvärvsinkomsten, och att kommunalskatten är lika med genomsnittet i riket respektive år. Värdena på båda axlarna är omräknade till 2022 års prisnivå, med hjälp av prisbasbeloppet.
Källa: 67 kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:1229) och Riksrevisionens beräkningar.

Jobbskatteavdraget för äldre förenklades 2009. Det var tidigare, i likhet med jobbskatteavdraget för dem som inte har fyllt 65 år, uttryckt i prisbasbelopp. Sedan 2009 är det i stället uttryckt i kronor.[22] Nivån var oförändrad 2009–2022, förutom för höga nivåer på arbetsinkomsterna (se nedan). Jobbskatteavdraget för äldre minskade därmed i fasta priser under denna period (se diagram 2). Det har också inneburit att det maximala jobbskatteavdraget var högre för yngre än för äldre 2019–2022. Störst var skillnaden 2022 då den uppgick till 3 308 kronor.

Jobbskatteavdraget för äldre förstärktes dock 2023, så att det blev ungefär lika stort som för yngre. Regeringen motiverade detta med att skatten inte ska höjas för dem som fortsätter att arbeta efter 65 års ålder.[23] Behovet av denna regeländring har sin bakgrund i att åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget höjdes från 65 år till 66 år 2023 (se nedan). Om jobbskatteavdraget för äldre inte hade höjts hade personer som är födda 1957 fått sänkt jobbskatteavdrag 2023 samtidigt som de inte får förhöjt grundavdrag förrän 2024.

Avtrappningen av jobbskatteavdraget infördes 2016 (se diagram 1 och 2). Enligt regeringens bedömning fanns det såväl offentligfinansiella som fördelnings­politiska skäl för att trappa av jobbskatteavdraget för dem med höga inkomster.[24]

2.3 Förhöjt grundavdrag

Grundavdraget minskar den beskattningsbara förvärvsinkomsten och därmed den kommunala och statliga inkomstskatten. Det ordinarie grundavdraget har inte ändrats sedan 2006 men räknas upp varje år med förändringen i prisbasbeloppet.

Sänkt skatt för pensionärer infördes 2009 genom ett förhöjt grundavdrag för personer som är 65 år eller äldre (se diagram 3). Detta motiverades med att den genomsnittliga disponibla inkomsten för personer som är över 65 år sammantaget understiger den genomsnittliga disponibla inkomsten för personer som är under 65 år. Mot den bakgrunden bedömde regeringen att det var angeläget att förbättra den ekonomiska situationen för pensionärerna.[25]

Diagram 3 Grundavdrag vid olika inkomstnivåer för dem som fyllt 65 år, kronor per år, fasta priser

Anm.: Horisontell axel visar fastställd förvärvsinkomst. Värdena på båda axlarna är omräknade till 2022 års prisnivå, med hjälp av prisbasbeloppet.
Källor: 63 kap. 3 och 3 a §§ inkomstskattelagen (1999:1229) och Riksrevisionens beräkningar.

Det förhöjda grundavdraget förstärktes 2010, 2011, 2013 och 2014 med liknande motiveringar.[26] Det förstärktes ytterligare 2016 och varje år 2018–2021, men då med motiveringen att pensionärer inte bör beskattas hårdare än löntagare yngre än 65 år.[27] Det förstärktes även 2022 efter förslag av finansutskottet.[28]

Åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget höjdes från 65 till 66 år 2023 som en del av ett större reformpaket och ska höjas ytterligare till 67 år 2026. Enligt regeringen bör bland annat denna höjning följa de stegvisa justeringarna av den så kallade riktåldern i pensionssystemet och i angränsande trygghetssystem.[29]

2.4 Skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning

En skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning infördes 2018 och förstärktes 2022 (se diagram 4). Skattereduktionen syftar till att ta bort skillnaden mot beskattningen av arbetsinkomster. Regeringen anförde även fördelningspolitiska skäl till att införa skattelättnaden.[30]

Diagram 4 Skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning vid olika inkomstnivåer, kronor per år, fasta priser

Anm.: Horisontell axel visar sjukersättning och aktivitetsersättning under ett år. Vi antar att sjukersättning och aktivitetsersättning utgör hela den fastställda förvärvsinkomsten, och att kommunalskatten är lika med genomsnittet i riket respektive år. Värdena på båda axlarna är omräknade till 2022 års prisnivå, med hjälp av prisbasbeloppet. Jobbskatteavdraget (JSA) vid motsvarande inkomstnivåer visas för att möjliggöra jämförelser.
Källa: 67 kap. 7 och 9 c §§ inkomstskattelagen (1999:1229) och Riksrevisionens beräkningar.

2.5 Skattereduktion för förvärvsinkomster

En skattereduktion för förvärvsinkomster infördes 2021 (se diagram 5). Syftet var bland annat att kompensera för höjda miljöskatter inom ramen för en grön skatteväxling och att skapa incitament till att komma ut i heltidsarbete.[31]

Regeringen föreslog en höjning av denna skattereduktion i budgetpropositionen för 2022, men den fanns inte med i budgeten som beslutades av riksdagen.

Diagram 5 Skattereduktion för förvärvsinkomster vid olika inkomstnivåer, kronor per år

Anm.: Horisontell axel visar beskattningsbar inkomst i kronor.
Källa: 67 kap. 47 § inkomstskattelagen (1999:1229).

2.6 Tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster

En tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster infördes 2021 och gällde till och med 2022 (se diagram 6). Skattereduktionen kan liknas vid ett tillfälligt jobbskatteavdrag. Den uppgick som högst till 2 250 kronor. Syftet var att kompensera dem som har låga till medelhöga arbetsinkomster för ökade arbetskostnader som kan uppstå på grund av coronapandemin.[32]

Diagram 6 Tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster vid olika inkomstnivåer, kronor per år