Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Nödnumret 112 – statens och SOS Alarms hantering av larm (RiR 2023:22)

SOS Alarm når inte målen för hur lång tid det får ta innan ett telefonsamtal till 112 besvaras. Svarstiderna varierar dessutom beroende på var samtalen kommer ifrån. Detta beror delvis på att den statliga styrningen är outvecklad, vilket leder till ineffektivitet, visar Riksrevisionens granskning.

Sammanfattning

I en nödsituation är möjligheten att ringa nödnumret 112 och snabbt få svar av avgörande betydelse. Nödnumret hanteras av det delvis statligt ägda bolaget SOS Alarm, som samhällsuppdrag av staten. Riksrevisionens övergripande bedömning i granskningen är att staten och SOS Alarm inte ser till att larm till nödnumret 112 hanteras effektivt.

Riksrevisionen har kunnat konstatera att SOS Alarm inte uppnått de mål som finns rörande svarstider något år under de senaste tio åren, samt att svarstiderna systematiskt varierar mellan olika delar av landet och beroende på när samtal rings. Riksrevisionen bedömer att detta delvis beror på att regeringens styrning är svag och att regeringen inte tillräckligt utnyttjat möjligheterna att följa upp och styra SOS Alarm, varken som uppdragsgivare till eller som hälftenägare av bolaget SOS Alarm. Vidare bedömer Riksrevisionen att 112-tjänsten inte är reglerad på ett sätt som står i överensstämmelse med tjänstens betydelse. Det saknas en särskild författningsreglering av alarmeringstjänsten, vilket skapar otydlighet i roller och ansvar och försvårar en effektiv tillsyn.

Av de fyra mål som SOS Alarm har, med avseende på kontakterna med hjälpsökande, är det bara ett som är uppfyllt. Inget av de övriga tre har uppfyllts någon gång under de senaste tio åren. Samtliga dessa tre mål avser tiden det tar för SOS Alarm att besvara ett samtal till nödnumret 112.

Antalet samtal med mycket långa svarstider har ökat över tid. Det finns systematiska variationer i medelsvarstiderna, dels variationer som beror på var i landet nödsamtalen kommer ifrån, dels variationer som följer förutsägbara förändringar i antalet inkommande samtal vid olika tidpunkter. Långa väntetider förekommer vid vidarekopplingar av samtal från SOS Alarm till hjälporganen, och det finns avtal med hjälporgan som påverkar SOS Alarms svarstider negativt.

Riksrevisionen bedömer att MSB:s tillsyn över och kontroll av åtaganden i alarmeringsavtalet inte är effektiv på grund av bristande förutsättningar och MSB:s arbetsmetoder. Riksrevisionen bedömer dessutom att tillsynen av SOS Alarms larmbehandling inte är heltäckande; till exempel har ingen tillsyn utförts av vidarekopplingar från SOS Alarm till hjälporganen.

SOS Alarm har ett omfattande uppföljnings- och utvecklingsarbete. Riksrevisionen har dock kunnat konstatera vissa brister i detta arbete, till exempel rörande SOS Alarms analys och värdering av de risker som kommer av långa svarstider.

Riksrevisionen bedömer att regeringens styrning av SOS Alarm är svag i förhållande till de styrverktyg som regeringen faktiskt förfogar över. Det avtal som staten slutit med SOS Alarm för utförandet av 112-tjänsten omfattar till exempel inte några konsekvenser för SOS Alarm om bolaget inte når de uppsatta målen. Riksrevisionen bedömer också att regeringen inte har skaffat sig tillräckliga underlag från SOS Alarm om väsentliga faktorer såsom måluppfyllelse och bemanning förrän under senare tid. Detta har gjort det svårare för regeringen att styra SOS Alarm mot en högre måluppfyllelse.

Riksrevisionen konstaterar också att det saknas en särskild författningsreglering av den samhällsviktiga alarmeringsfunktionen, vilket Riksrevisionen bedömer leder till otydligheter när det gäller ansvar, roller och skyldigheter. Redan 2018 lämnade en utredning förslag till författningsreglering för att ersätta avtalsregleringen. Regeringen har dock varken remissbehandlat eller på något annat sätt gått vidare med detta utredningsförslag.

Rekommendationer

SOS Alarm har under längre tid haft ett i princip oförändrat förtroende att ansvara för 112-tjänsten som ett samhällsuppdrag. En väsentlig del i detta uppdrag är att snabbt besvara inkommande samtal från nödställda. SOS Alarm har dock under lång tid inte nått de mål avseende svarstider som staten och SOS Alarm slutit avtal om. Riksrevisionen bedömer att frånvaron av en särskild författningsreglering av alarmeringstjänsten innebär att fundamentala förutsättningar i tillsyn, uppföljning och styrning saknas. Riksrevisionen ger därför följande rekommendation till regeringen:

  • Ta fram förslag till författningsreglering av alarmeringstjänsten och dess mål för att främja måluppfyllelse, stärka tillsynen och förtydliga ansvarsfördelningen mellan SOS Alarm och hjälporganen. En möjlig utgångspunkt för detta är 112-utredningens förslag.

I avvaktan på eventuell författningsreglering rekommenderar Riksrevisionen regeringen att:

  • se över MSB:s tillsynsuppdrag och ersätta eller komplettera det med tydligare och mer omfattande rapporteringskrav på SOS Alarm
  • initiera en justering av alarmeringsavtalet med SOS Alarm så att det framgår att de avtal som bolaget ingår med hjälporgan inte ska inverka negativt på 112-tjänstens måluppfyllelse
  • utnyttja de befintliga möjligheter som regeringen har att kräva ändamålsenliga underlag från SOS Alarm för att skapa bättre förutsättningar för en effektivare styrning.

Uppdaterad: 07 december 2023

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?