I detta kapitel svarar vi på delfrågan om arbetssökande med kort utbildning ökar sin övergång till och deltagande i reguljär utbildning. Övergången mäts som om den arbetssökande har skrivits in på komvux eller folkhögskola och deltagande mäter vi som om de som har övergått och har tagit minst ett betyg på komvux.
Riksrevisionen konstaterar att andelen som övergår till reguljär utbildning har ökat bland dem som skrevs in i jobb- och utvecklingsgarantin mellan åren 2017 och 2019. Efter 2019 avtar ökningstakten i övergång till reguljär utbildning och planar ut.
Övergångarna bland personer med kort utbildning och som är nyinskrivna[96] arbetssökande har inte ökat nämnvärt under perioden. Det är också så att en låg andel av dem som anvisats att söka reguljär utbildning övergår till utbildning, cirka 30 procent, och något färre tar också betyg, 25 procent.
Avsnitt
- 3.1 Övergång till reguljära studier ökar för dem i jobb- och utvecklingsgarantin 2013–2019 men planar sedan ut men är oförändrad för nyinskrivna
- 3.2 30 procent av de anvisade övergår till reguljär utbildning
- 3.3 Nästan tre fjärdedelar av dem som fått beslut om att läsa med aktivitetsstöd övergår till reguljär utbildning
3.1 Övergång till reguljära studier ökar för dem i jobb- och utvecklingsgarantin 2013–2019 men planar sedan ut men är oförändrad för nyinskrivna
För de kortutbildade som skrivs in i jobb- och utvecklingsgarantin ökar andelen som övergår till och tar betyg i reguljär utbildning initialt under perioden för att sedan plana ut (se diagram 1). Det avser de deltagare som är mellan 25 och 64 år som inte har något funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Genom att undersöka denna grupp mäter vi utvecklingen bland dem som varit arbetslösa en längre tid (cirka 14 månader) och som därför i högre grad har deltagit i olika insatser.
Vi använder tre och fem terminers uppföljningstid. Det innebär att om en person exempelvis skrivs in i jobb- och utvecklingsgarantin första halvåret 2019 följer vi individen som längst till första halvåret 2021, dvs. fem terminer. Exempelvis året 2018 i diagram 1 nedan beskriver utvecklingen för de personer som skrevs in i jobb- och utvecklingsgarantin 2018, även om själva utfallet infaller en, två, tre, fyra eller fem terminer senare. Utfallet påverkas av uppföljningstiden. Ju längre uppföljningstid desto bättre utfall jämfört med en kortare uppföljningstid.
Diagram 1 Kortutbildade (25–64 år) i jobb- och utvecklingsgarantin som övergått till (inskrivna) och deltagit i (minst ett godkänt betyg) reguljära studier inom tre eller fem terminer, fördelat efter inskrivningsår i jobb- och utvecklingsgarantin (JOB)
Källa: Arbetsförmedlingens datalager, SCB LISA, SCB Utbildningsregistret.
Not. Personer i etableringsreformen, etableringsprogrammet samt de som har funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga ingår ej.
I diagram 2 beskrivs utvecklingen för nyinskrivna. För den som är nyinskriven, kortutbildad och mellan 25 och 64 år och inte har något funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga är utvecklingen relativt oförändrad sett till hela perioden. Det talar för att de insatser som skett främst har träffat långtidsarbetslösa (jämför diagram 1). Vi har valt att även titta på denna grupp för att se om insatserna för övergång till utbildning har träffat kortutbildade tidigare i arbetslöshetsperioden. Vi använder även här tre och fem terminers uppföljningstid. Utvecklingen är relativt konstant över den observerade perioden så den mer markanta uppgången som observeras för inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin ses inte här.
Diagram 2 Nyinskrivna kortutbildade arbetssökande (25–64 år) som övergått till (inskrivna) och deltagit i (minst ett godkänt betyg) reguljära studier inom tre eller fem terminer sedan de skrevs in på Arbetsförmedlingen
Källa: Arbetsförmedlingens datalager, SCB LISA, SCB Utbildningsregistret.
Not. Personer i etableringsreformen, etableringsprogrammet, ombytessökande och EU/ESS-sökande samt de som har funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga ingår ej.
I diagram 1 och 2 beskrivs övergång till och deltagande i reguljära studier för nyinskrivna på Arbetsförmedlingen från 2013 samt för dem som skrivs in i jobb- och utvecklingsgarantin från 2013.[97] Dessa individer följs, från och med halvåret de skrevs in vid Arbetsförmedlingen eller jobb- och utvecklingsgarantin, i tre och fem terminer.[98] För att ge en så rättvis bild som möjlig tar vi bort dem som någon gång har avaktualiserats till arbete under uppföljningsperioden.[99]
3.2 30 procent av de anvisade övergår till reguljär utbildning
Av dem som anvisats att söka reguljär utbildning övergår 30 procent till reguljär utbildning inom tre terminer mätt som att de är inskrivna och 25 procent deltar i utbildning mätt som att de får minst ett godkänt betyg.[100]
Av diagram 3 nedan framgår att antalet anvisade ökar avsevärt, från små volymer initialt, framför allt efter 2019. Övergången till reguljär utbildning ökar också samt de som tar betyg, men inte i samma utsträckning som anvisningarna. Vi ser att andelen som går över och tar minst ett betyg sjunker något efter 2019, vilket sammanfaller med de ökande anvisningarna.
Diagram 3 Kortutbildade (25–64 år) som anvisats att söka reguljär utbildning som övergått till reguljär utbildning (inskrivna) och de som deltagit i utbildning (fått minst ett godkänt betyg inom tre terminer)
Källa: Arbetsförmedlingens datalager, SCB LISA, SCB Utbildningsregistret.
Not. Personer i etableringsreformen, etableringsprogrammet samt de som har funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga ingår ej.
Som beskrivs i kapitel 2 fick Arbetsförmedlingen under 2020 i uppdrag att öka antalet anvisningar till att söka reguljär utbildning. I och med det ökade anvisningarna kraftigt. Riksrevisionen konstaterar att antalet övergångar inte ökar i samma takt som anvisningarna, varför andelen som övergår sjunker. Jämfört med diagram 1 kan vi också se att den totala andelen som övergår till utbildning inte ökar efter 2019. Möjliga orsaker till utvecklingen diskuteras närmare i kapitel 4. Utvecklingen för övergång och deltagande följer varandra, även om det går isär något 2021. Som nämns ovan så påverkar uppföljningstid resultaten, varför vi även redovisar diagram med längre uppföljningstid i bilaga 2.
Det finns vissa regionala skillnader i fråga om övergång till studier efter anvisning. Tabellen nedan visar att de flesta regioner hos Arbetsförmedlingen har en övergång till studier på omkring 30–33 procent, som genomsnitt. Lägre ligger Stockholm-Gotland. När det gäller att ta betyg är det även här Stockholm-Gotland som ligger lägre än de andra regionerna.
Tabell 2 Andelen anvisade arbetssökande kortutbildade över 25 år som övergått till (inskrivna) och som deltagit i (fått minst ett godkänt betyg) reguljär utbildning inom tre terminer
| Övergått | Tagit betyg |
|---|---|---|
Mitt | 33 | 27 |
Norr | 31 | 25 |
Stockholm-Gotland | 24 | 18 |
Syd | 30 | 24 |
Väst | 32 | 27 |
Öst | 32 | 25 |
Källa: Arbetsförmedlingens datalager, SCB LISA, SCB Utbildningsregistret.
Not. Personer i etableringsreformen, etableringsprogrammet samt de som har funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga ingår ej.
Skillnaderna mellan regionerna kvarstår även vid kontroll för individernas bakgrund, kön och ålder. Det kan emellertid finnas skillnader mellan regionerna som vi inte observerar, exempelvis i den lokala arbetsmarknaden eller det lokala utbildningsutbudet. Det är därför svårt att dra slutsatser utifrån skillnaderna.
Det finns också en skillnad mellan kvinnor och män när det gäller övergång till utbildning. Sannolikheten att gå över och få minst ett godkänt betyg är tio procentenheter högre för anvisade kvinnor jämfört med anvisade män. För gruppen som läser med aktivitetsstöd finns ingen tydlig samvariation med kön.[101]
3.3 Nästan tre fjärdedelar av dem som fått beslut om att läsa med aktivitetsstöd övergår till reguljär utbildning
Av dem som fått beslut om att läsa reguljär utbildning med aktivitetsstöd som förberedande insats övergår ca 72 procent till reguljär utbildning inom tre terminer; ca 64 procent av gruppen får minst ett godkänt betyg inom tre terminer.[102] Denna grupp består av individer som sökt och antagits till utbildning utan att ha fått en anvisning att söka utbildning. Att ca en fjärdedel inte övergår till utbildning kan betyda att de hoppar av studierna och är arbetssökande igen men också att de exempelvis har fått arbete. Vi har inte uppgifter om hur länge de uppbär aktivitetsstöd efter beslutet.
Diagram 4 visar att det sker en ökning i antalet som får studera med aktivitetsstöd 2020 men att övergången kommer med viss fördröjning. Detta sammanfaller i tiden med covid-19-pandemin, men även möjligheten att läsa reguljär utbildning med aktivitetsstöd som förberedande insats breddades i slutet av 2020. Vidare gick det inte att särskilja sfi från reguljär utbildning under en period 2020. Alla dessa omständigheter kan vara möjliga förklaringar till den tillfälliga nedgången i andel.
Diagram 4 Andel och antal som övergått till (inskrivna) och som deltagit i (fått minst ett godkänt betyg) reguljär utbildning inom tre terminer, kortutbildade arbetssökande (25–64 år) som läser reguljär utbildning med aktivitetsstöd som förberedande insats utanför etableringsprogrammet och som inte fått en anvisning att söka utbildning
Källa: Arbetsförmedlingens datalager, SCB LISA, SCB Utbildningsregistret.
Not. Personer i etableringsreformen, etableringsprogrammet samt de som har funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga ingår ej.
För båda grupperna ovan, såväl anvisade att söka utbildning som de som läser reguljär utbildning med aktivitetsstöd som förberedande insats utan anvisning att söka utbildning, sker det en nedgång i övergång till komvux omkring 2020. Detta sammanfaller med tidpunkten för pandemin som kan ha gjort vuxenutbildningen mer svårtillgänglig för de som hade behov av språkstöd exempelvis genom att studierna i högre grad genomfördes digitalt. Det sker dock inte en generell nedgång i antalet studenter inom komvux på grundläggande och gymnasial nivå.[103] I båda diagram 3 och 4 används tre terminers uppföljning. Vi bedömer minst tre terminer som rimligt för att det kan ta tid innan de insatser som Arbetsförmedlingen initierar får verkning. En person kan exempelvis anvisas att söka studier i slutet av december och ska enligt anvisningen söka inom sex månader. Hen ska sedan hinna antas och efter det ta minst ett betyg. Därför har vi bedömt att tre terminer är en rimlig uppföljningsperiod.