Riksrevisionens årliga revision granskade totalt 226 årsredovisningar för räkenskapsåret 2020. I detta kapitel redovisar vi en uppföljning av denna granskning.
Riksrevisionen har följt upp de åtgärder som regeringen och myndigheterna har vidtagit med anledning av de modifierade revisionsberättelserna och de rekommendationer i revisionsrapporterna som vi lämnade för räkenskapsåret 2020. Syftet är att bedöma om rapporteringen har lett till att myndigheterna har vidtagit åtgärder, det vill säga genomslaget av den årliga revisionens granskning.
Uppföljningen av åtgärderna gjordes under november till december 2021 genom enkätundersökningar till Riksrevisionens ansvariga revisorer för respektive myndighet. För en mer utförlig redovisning av uppföljningen, se bilaga 2 och 3.
Uppföljning av modifierade revisionsberättelser och rekommendationer i revisionsrapporter
Om Riksrevisionen lämnar en modifierad revisionsberättelse ska myndigheten inom en månad redovisa för regeringen vilka åtgärder som myndigheten har vidtagit eller avser att vidta med anledning av modifieringen. Regeringen ska i sin tur redovisa sina och myndighetens planerade eller vidtagna åtgärder för riksdagen.[343] När Riksrevisionen lämnar en revisionsrapport framgår det av revisionsrapportens inledning att vi vill att myndigheten svarar på revisionsrapporten och beskriver vilka åtgärder myndigheten planerar för att rätta till iakttagelserna.
Revisionsberättelser med modifierade uttalanden 2020
Antalet modifierade revisionsberättelser har de senaste tre åren varierat mellan 10 och 21 per år. För räkenskapsåret 2020 lämnade Riksrevisionen 12 modifierade revisionsberättelser. Riksrevisionen uttalade sig med reservation i samtliga modifierade revisionsberättelser. En mer utförlig framställning finns i bilaga 2.
Anledningen till de modifierade uttalandena är till exempel att myndigheterna har
- överskridit beställningsbemyndigandets slutår
- överskridit anslagskrediten för ett anslag
- ett väsentligt underskott i avgiftsfinansierad verksamhet med krav på full kostnadstäckning.
Andra exempel är att årsredovisningen saknar fördelning av verksamhetens intäkter och kostnader på verksamhetsområden i resultatredovisningen.
I bilaga 2 framgår att myndigheterna i de flesta fall har vidtagit åtgärder med anledning av de modifierade revisionsberättelserna, till exempel
- tagit fram planer för att kunna följa krav på full kostnadstäckning
- sett över processer eller bokslutsrutiner.
Exempel på åtgärder som regeringen har vidtagit är att tillåta myndigheten att använda anslag för att täcka underskott i avgiftsfinansierad verksamhet eller förlänga slutår för beställningsbemyndiganden.
Modifierade revisionsberättelser
Revisionsberättelsen innehåller fem separata uttalanden. De tre första handlar om årsredovisningen och om den är upprättad enligt gällande regelverk, om den ger en rättvisande bild och om resultatredovisningen stämmer med övriga delar i årsredovisningen. Uttalande fyra avser granskningen av ledningens förvaltning och omfattar ledningens efterlevnad av tillämpliga föreskrifter och särskilda beslut. Det femte uttalandet gäller för de myndigheter som följer förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll.
Om Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen innehåller väsentliga fel, ska ett eller flera uttalanden i revisionsberättelsen modifieras. Sådana modifieringar kan göras genom reservation, genom uttalande med avvikande mening eller genom att Riksrevisionen avstår från att uttala sig.
Olika typer av modifieringar med anledning av väsentliga fel i årsredovisningen
- Uttalande med reservation används när Riksrevisionen drar slutsatsen att det finns väsentliga fel men att dessa inte är genomgripande för årsredovisningen. Uttalande med reservation används också om Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis men bedömer att de möjliga felen inte är genomgripande.
- Uttalande med avvikande mening används om Riksrevisionen drar slutsatsen att det finns väsentliga fel som är genomgripande och att årsredovisningen därför inte ger en rättvisande bild.
- Riksrevisionen avstår från att uttala sig om det inte går att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis och Riksrevisionen bedömer att de möjliga effekterna av oupptäckta fel kan vara både väsentliga och genomgripande. Riksrevisionen kan även avstå från att uttala sig om myndigheten inte har upprättat årsredovisningen enligt ett ramverk för finansiell rapportering. Om det inte finns normer för hur redovisningen ska vara upprättad har Riksrevisionen inga kriterier att granska den mot.
Rekommendationer i revisionsrapporterna 2020
Om Riksrevisionen har lämnat en revisionsrapport föregående år följer revisorerna alltid upp vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att säkerställa att fel eller brister inte kvarstår. Oftast har myndigheten redan lämnat ett skriftligt svar på revisionsrapporten innan revisorerna planerar nästa års revision. Av svaret framgår vilka åtgärder som myndigheten planerar att vidta för att komma till rätta med de fel och brister som den årliga revisionen har sett.
För räkenskapsåret 2020 lämnade Riksrevisionen 14 revisionsrapporter till lika många myndigheter. Rapporterna innehåller sammanlagt 57 rekommendationer. 4 av rapporterna avsåg myndigheter som även fått modifierade revisionsberättelser. Uppföljningen visar att myndigheterna har vidtagit åtgärder med anledning av revisionsrapporterna, helt eller delvis, för 54 av de 57 rekommendationerna. För 31 rekommendationer har myndigheterna vidtagit åtgärder. För en mer utförlig redovisning av uppföljningen per myndighet, se bilaga 3. Att myndigheten har vidtagit åtgärder innebär att myndigheten har beslutat om åtgärder eller implementerat åtgärder för rekommendationen.
Uppföljningsår | Antal revisionsrapporter | Antal rekommendationer | Ja | Nej | Delvis |
|---|---|---|---|---|---|
2022 | 14 | 57 | 31 | 3 | 23 |
2021 | 15 | 46 | 14 | 2 | 30 |
2020 | 30 | 73 | 39 | 12 | 22 |
Anm. Uppföljningsåret 2022 avser räkenskapsåret 2020. Uppföljningsåren 2021 och 2020 avser räkenskapsåren 2019 och 2018.
Vidare framgår att antalet rekommendationer som Riksrevisionen lämnar till myndigheterna varierar mellan åren. Det finns flera orsaker till det. Det beror bland annat på hur många revisionsrapporter som årlig revision lämnar under revisionsåret. Det beror också på att olika typer av fel och brister kan behöva olika antal rekommendationer med förslag på åtgärder som myndigheten behöver vidta.
När en myndighet har fått många rekommendationer beror det oftast på att vi har identifierat brister i flera delar av myndighetens interna styrning och kontroll. Rekommendationerna kan vara mer eller mindre omfattande och av olika karaktär. Vissa brister är enkla för myndigheterna att åtgärda, till exempel att se över rutiner för att stärka den interna styrningen och kontrollen eller att säkerställa att förordningar och regeringsbeslut följs. Andra brister kan ta längre tid för myndigheterna att åtgärda. Det kan vara för att åtgärden kräver insatser av aktörer som står utanför myndighetens kontroll eller att myndigheten behöver utföra ett omfattande eller långsiktigt arbete för att stärka den interna styrningen och kontrollen.
Vad handlar rekommendationerna om?
De rekommendationer som den årliga revisionen har lämnat gäller flera olika delar av myndigheternas årsredovisningar. Till exempel har Nationalmuseum och Riksarkivet, som båda även fått modifierade revisionsberättelser, väsentliga ackumulerade underskott i avgiftsbelagd verksamhet med det ekonomiska målet full kostnadstäckning. Riksrevisionen har bland annat rekommenderat myndigheterna att ta fram rutiner för att säkerställa att det ekonomiska målet följs och att fortsätta dialogen med berört departement för att finna lämpliga sätt att hantera de ackumulerade underskotten. Båda myndigheterna har tagit fram rutiner för att säkerställa att verksamheterna fortsättningsvis kommer att bedrivas med full kostnadstäckning. Regeringen har även gett sitt medgivande till både Nationalmuseum och Riksarkivet att täcka de ackumulerade underskotten med anslagsmedel.
Andra exempel rör Försvarsmaktens och Försvarets materielverks värdering och redovisning av tillgångar. Försvarsmakten har flera tillgångar som inte har ett redovisat värde i årsredovisningen. Riksrevisionens bedömning är att värdet på dessa tillgångar inte är obetydligt. Liksom föregående år har Riksrevisionen sett brister i Försvarets materielverks värdering av pågående arbeten, vilket även påverkar Försvarsmaktens värdering av beredskapstillgångar. Försvarets materielverk har även tillgångar som finns hos försvarsindustrin men som är finansierade och ägs av staten. Eftersom det inte finns någon enhetlig redovisning av tillgångarna finns det en risk att tillgångarna inte är korrekt redovisade i årsredovisningen. Båda myndigheterna har vidtagit åtgärder för att säkerställa att tillgångarna är korrekt värderade och redovisade i årsredovisningarna.
Sveriges hydrologiska och meteorologiska institut (SMHI) fick 2020 både en modifierad revisionsberättelse och en revisionsrapport eftersom myndigheten sålt tillgångar från affärsområdet Sjöfart utan att uppfylla kraven på affärsmässighet. SMHI anger att de kommer att förbättra sina rutiner för att säkerställa att framtida försäljningar sker affärsmässigt.
Även 2020 förekom det att en myndighet betalat ut ersättning till ledande befattningshavare utan stöd i beslut från regeringen. Efter att Riksrevisionen uppmärksammat detta har Statens kulturråd upphävt beslutet om ersättningen.
Riksrevisionens rekommendationer kan också handla om myndighetens arbete med att upprätta årsredovisningen. Till Kungliga Konsthögskolan har Riksrevisionen lämnat rekommendationer om att stärka rutinerna för framtagande och kvalitetssäkring av årsredovisningens finansiella delar och underlag. Kungliga Konsthögskolan har påbörjat arbetet med att se över sina rutiner. Riksrevisionen har bland annat rekommenderat Trafikverket att stärka sina rutiner för kvalitetssäkring av beställningsbemyndiganden samt utreda vilka framtida kostnader som ska ingå i redovisningen av utestående åtaganden i bemyndiganderedovisningen. Även Trafikverket har påbörjat arbetet med att se över sina rutiner. Trafikverket har också haft kontakt med både regeringen och Ekonomistyrningsverket för att förtydliga och utreda vilka kostnader som ska ingå i de utestående åtagandena.
Uppföljning och rapportering av fel och brister inom den årliga revisionen
Den årliga revisionen börjar revisionsåret med planering för att bedöma riskerna för väsentliga fel i årsredovisningen. I planeringen ingår att ta hänsyn till om myndigheten har fått en modifierad revisionsberättelse eller en revisionsrapport föregående år. Ofta har myndigheten redan lämnat ett skriftligt svar på revisionsrapporten där det framgår vilka åtgärder myndigheten planerar att vidta för att säkerställa att fel och brister inte uppstår igen.
Efter planeringen börjar arbetet med att granska mot de risker som den årliga revisionen har identifierat. I granskningen följer revisorerna upp vilka åtgärder som myndigheten har vidtagit om myndigheten fått en modifierad revisionsberättelse eller en revisionsrapport föregående år. Om myndigheten inte har vidtagit lämpliga åtgärder behöver den ansvariga revisorn bedöma om det finns behov av att rapportera samma fel eller brister igen.
När granskningen är avslutad går den ansvariga revisorn igenom alla fel och brister i årets revision för att bedöma om
- dessa kan påverka ett eller flera av uttalandena i revisionsberättelsen
- det finns behov av att lämna en revisionsrapport eller om det räcker med muntlig rapportering.