Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

2. Sammanfattande bedömning av granskningens resultat

I det förra kapitlet diskuterade vi bland annat vilka utmaningar som finns när det gäller att mäta resultatet av vår granskning. Med dessa förbehåll i åtanke är vår sammanfattande bedömning att den samlade granskningen genom årlig revision och effektivitetsrevision har haft genomslag och har bidragit till förbättringar i den granskade verksamheten.

Avsnitt

I de flesta fall har revisionsberättelser och revisionsrapporter från den årliga revisionen och granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen medfört någon form av åtgärd från regeringen, myndigheter eller andra granskade organisationer. Åtgärderna ligger i linje med Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer.

Resultatet av effektivitetsrevisionens granskning

Uppföljningen av effektivitetsrevisionens granskning omfattar 22 av de totalt 39 granskningsrapporter som publicerades under perioden april 2017 till och med mars 2018. Uppföljningen visar att det skett förbättringar inom de granskade verksamheterna. Vi bedömer att fel och brister kvarstår i många fall, även om det kan vara svårbedömt. Uppföljningen visar också att regeringen och övriga granskade organisationer ofta anger att de haft nytta av Riksrevisionens granskning.[13]

Sammantaget bedömer vi att 17 av granskningarna medfört att regering och övriga granskade organisationer har vidtagit åtgärder. Det är i linje med resultaten från föregående år. I en granskning kan rekommendationer riktas till både regeringen och till övriga granskade organisationer.

Uppföljningarna redovisas närmare i kapitel 3 och i bilaga 1 finns en kvantitativ redovisning av uppgifterna tillsammans med motsvarande uppgifter från de tre föregående åren. Här framgår att Riksrevisionen i 17 av 22 granskningsrapporter riktat rekommendationer till regeringen eller departement och i 13 riktat rekommendationer till andra organisationer. I 2 av granskningarna riktar vi inga rekommendationer till vare sig regeringen eller någon annan organisation.[14]

När vi följer upp granskningsrapporterna utifrån rekommendationerna ser vi att regeringen i ungefär hälften av fallen uppgett att den haft nytta av granskningarna. Regeringen har också enligt vår bedömning vidtagit åtgärder i 11 av 17 granskningar. Av uppföljningen framgår att en av regeringens vanligaste åtgärder är att ge myndigheter uppdrag i regleringsbrev.

Motsvarande gäller för granskningar med rekommendationer till andra organisationer än regeringen. Organisationerna – myndigheter, stiftelser eller bolag – har i hälften av fallen uppgett att de har haft nytta av granskningen. Vår bedömning är att de i 9 av 13 granskningar har vidtagit åtgärder. Återkommande åtgärder för de andra organisationerna är att utveckla sin redovisning eller sin information.

Myndighetsenkäten

Efter avslutad granskning skickar vi en enkät till de myndigheter som granskats. Den innehåller tre frågeområden: genomförande, kommunikation och själva granskningsrapporten. Resultaten inom dessa områden uppgick 2021 till 4,3 respektive 4,5 och 4,0 av maximalt 5 poäng. Resultaten är inte jämförbara med tidigare år eftersom enkäten 2021 var en ny mindre omfattande sådan.

Resultatet av den årliga revisionens granskning

Riksrevisionen har följt upp resultatet av den årliga revisonens granskning för räkenskapsåret 2020. Granskningen omfattade sammantaget 226 årsredovisningar. En stor del av Riksrevisionens granskning sker löpande under året innan myndigheterna har upprättat sina årsredovisningar, genom så kallad tidigarelagd granskning.

När all granskning är avslutad lämnar den årliga revisionen en revisionsberättelse för varje granskad årsredovisning. Om årsredovisningen innehåller väsentliga fel lämnar Riksrevisionen en modifierad revisionsberättelse. I den modifierade revisionsberättelsen bedömer vi hur felet påverkar olika delar av årsredovisningen och beskriver varför vi bedömer att det är ett väsentligt fel.

Vi lämnar en skriftlig revisionsrapport när den ansvariga revisorn bedömer att det finns betydande brister i myndighetens interna styrning och kontroll. Vi lämnar också en skriftlig revisionsrapport när det finns väsentliga fel i årsredovisningen som behöver utvecklas mer än vad som framgår i den modifierade revisionsberättelsen. I revisionsrapporten framgår de identifierade bristerna, deras eventuella effekter och rekommendationer med förslag på lämpliga åtgärder. Om den ansvariga revisorn bedömer att regeringen bör ta del av innehållet skickas revisionsrapporten med kopia till det berörda departementet.

I uppföljningsrapporten redovisar vi uppföljningen av de modifierade revisionsberättelserna och de revisionsrapporter med rekommendationer som vi lämnat till dem vi granskat. Syftet med uppföljningen är att bedöma om rapporteringen har lett till att myndigheterna har vidtagit åtgärder, det vill säga genomslaget av den årliga revisionens granskning.

Modifierade revisionsberättelser 2020

Totalt 12 av de 226 granskade myndigheterna fick en modifierad revisionsberättelse räkenskapsåret 2020. När vi följer upp dem ser vi att de flesta myndigheter har vidtagit åtgärder efter ett år. 3 av de modifierade revisionsberättelserna rörde väsentliga underskott i avgiftsbelagda verksamheter med krav på full kostnadstäckning och 4 modifierade revisionsberättelser avsåg överskridanden av beställningsbemyndigandens slutår. 1 myndighet har sålt tillgångar utan att uppfylla kraven på affärsmässighet. De senaste tre åren har antalet modifierade revisionsberättelser varierat mellan 10 och 21.

Rekommendationer i revisionsrapporterna 2020

Till årets rapport har vi följt upp de totalt 57 rekommendationer som den årliga revisionen lämnade i revisionsrapporter till 14 myndigheter i samband med revisionen av räkenskapsåret 2020. En majoritet av de granskade myndigheterna har vidtagit åtgärder i linje med rekommendationerna. Uppföljningen visar att myndigheterna helt eller delvis har omhändertagit 54 av rekommendationerna. Det är i linje med vad våra uppföljningar visat tidigare år. När myndigheterna inte har vidtagit åtgärder kan det exempelvis bero på att de ännu inte har hunnit. Det kan också bero på att myndigheterna inte håller med om rekommendationerna eller att det inte ligger inom deras mandat att åtgärda orsaken till problemet.

Myndighetsenkäten

Resultatet från den årliga enkäten för att mäta myndigheternas upplevelse av revisionens genomförande var övervägande positivt för räkenskapsåret 2020. Bland de myndigheter där vi genomfört granskningen på distans uppger 84 procent att kommunikationen och samarbetet har fungerat bra, trots detta. 98 procent av de som granskats uppgav att deras samlade bedömning av revisionen var positiv (2019: 98 procent, 2018: 98 procent). Svarsfrekvensen uppgick till 85 procent (2019: 89 procent, 2018: 76 procent). Den årliga revisionen tar hand om de synpunkter som framkommer i undersökningen för att förbättra våra arbetssätt ytterligare.

Riksrevisionens genomslag i media 2021

Enligt vår uppföljning omnämndes Riksrevisionen i drygt 4 000 artiklar 2021. Störst intresse har media för effektivitetsgranskningarna, framför allt i samband med publicering av nya rapporter. Enstaka granskningsrapporter kan få mycket stor uppmärksamhet. En stor andel av de artiklar som handlar om Riksrevisionen är renodlade nyhetsartiklar om nyligen publicerade granskningsrapporter samt om pågående granskningar inom effektivitetsrevisionen. En liten andel artiklar handlar om den årliga revisionens granskning. De rör oftast enstaka myndigheter som fått anmärkningar på grund av betydande brister i myndighetens interna styrning och kontroll, eller på grund av väsentliga fel i årsredovisningen.

Utöver det utgör olika typer av opinionstexter en stor andel av de artiklar som nämner Riksrevisionens arbete: ledartexter, debattartiklar och insändare. Granskningarna används ofta som argument i olika typer av samhällsdebatter. I vissa fall nämner dessa texter specifika granskningar, men ofta sker det utan sådana källhänvisningar.

Den bild av Riksrevisionens granskning som framkommer i media är för det mesta neutral, alltså varken negativ eller positiv i sin syn på Riksrevisionen. Myndigheten ges för det mesta en expertroll i frågor där det finns flera olika åsikter. Det händer då och då att samma granskning används av flera sidor i en och samma debatt.

Vår uppföljning visar att granskningsrapporterna i stor utsträckning fortsätter att vara relevanta och intressanta för media under lång tid. Under 2021 rapporterade media om 153 effektivitetsgranskningar från Riksrevisionen. De äldsta publicerades 2004, och totalt 95 granskningar är publicerade före 2021. Så har det sett ut också tidigare år. De granskningar som regelbundet nämns i media, år efter år, handlar ofta om politikområden präglade av starka åsikter och ideologiska skillnader, till exempel vårdens utveckling eller vissa infrastrukturfrågor.

  • [13] Se bilaga 1 för en närmare redovisning.
  • [14] Att en rapport saknar rekommendationer utesluter inte att regering och övriga organisationer anger att de haft nytta av Riksrevisionens granskning och vidtagit åtgärder i linje med den.

Uppdaterad: 23 maj 2022

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?