4. Kontrollarbetet effektivt men begränsat

Granskningen visar att de riktade kontrollerna som genomförs är ett effektivt verktyg för att identifiera förekomsten av felaktiga utbetalningar. Däremot är de förhållandevis få för att säkerställa att andelen felaktiga utbetalningar ska ligga på en låg nivå, givet mängden utbetalningar av ersättningen som görs. Enligt Försäkringskassans egen riskanalys accepterar de den risk det innebär att ärendet automatiskt går igenom det maskinella systemet utan att de vet om uppgifterna är korrekta. Riksrevisionens beräkningar visar dock att det kan vara kostnadseffektivt att utöka kontrollinsatserna, om kostnader vägs mot den potentiella minskningen av felaktiga utbetalningar.

Granskningen visar även att Försäkringskassan sällan utreder potentiellt avsiktliga fel. Dessa är svåra för Försäkringskassan att driva då det är svårt för myndigheten att föra i bevis att felet var avsiktligt. Regelverkets konstruktion gör att bevisbördan vilar tungt på myndigheten och utredningarna där avsiktliga fel misstänks är resurskrävande.

Till skillnad från Försäkringskassan har Skatteverket inget ansvar för att kontrollera att de uppgifter om sjuklön som rapporteras in av arbetsgivare stämmer. Samtidigt har Skatteverket uppgifter som skulle kunna effektivisera Försäkringskassans kontrollarbete. Det gäller exempelvis inkomstuppgifter på individnivå, som Försäkringskassan inte har rätt att använda för att utreda just denna ersättning. Skatteverket har å andra sidan hela ansvaret för att uppgiften om den totala lönekostnaden är korrekt. Riksrevisionen bedömer att det uppdelade ansvaret för kontroller kan ha lett till en ineffektiv samverkan mellan myndigheterna.

Avsnitt

4.1 Riktade kontroller är effektiva för att förhindra felaktiga utbetalningar

4.1.1 Maskinella och manuella kontroller genomförs

Utformningen av administrationen, handläggningen och kontrollarbetet för ersättning för höga sjuklönekostnader innebär i sig en del utmaningar i Försäkringskassans arbete för att motverka felaktiga utbetalningar. Arbetsgivaren ansöker inte om någon ersättning utan lämnar uppgiften hos en annan myndighet som utan någon kontroll skickar vidare uppgiften till Försäkringskassan tillsammans med en uppgift om den totala lönekostnaden. Därutöver behöver Försäkringskassan förhålla sig till att syftet med det förenklade administrationen är en hög automatiseringsgrad som inte skapar kostsamt merarbete för i synnerhet små arbetsgivare.[77] Med initialt två uppgifter som grund ska Försäkringskassan därför avgöra vilka ärenden som kan innehålla felaktigheter och bör utredas vidare.[78]

När arbetsgivaren har rapporterat in sjuklönekostnaden till Skatteverket via arbetsgivardeklarationen skickas den vidare till Försäkringskassan. Eftersom kontrollarbetet ligger på Försäkringskassan gör Skatteverket ingen kontroll eller bedömning av uppgiften om sjuklönekostnaden som arbetsgivarna lämnat in.[79] Det innebär att eventuella felaktiga uppgifter av sjuklönekostnaden behöver fångas upp och hanteras i Försäkringskassans maskinella och manuella kontroller.

Om en arbetsgivares sjuklönekostnader når tröskeln för berättigande av ersättningen görs maskinella kontroller av om:

• sjuklönekostnaden är högre än lönen
• det saknas information om total lönekostnad
• lönekostnaden är ett skönsbeslut.[80]

Det sker även en maskinell kontroll av om arbetsgivaren får särskilt högkostnadsskydd eller har fått ersättning för höga sjuklönekostnader i förskott.[81] Dessa belopp dras i så fall av från den beräknade ersättningen för höga sjuklönekostnader innan kreditering.

De manuella kontroller Försäkringskassan genomför består framför allt av riktade kontroller som bestäms utifrån ett riskurval som Försäkringskassan gör. I dessa ärenden genomför Försäkringskassan en så kallad fördjupad utredning. Under åren 2017 till 2019 genomförde Försäkringskassan även fördjupade utredningar i ärenden som valdes ut slumpvist.[82] Syftet var att få en bild av förekomsten av olika typer av kända fel samt att upptäcka eventuella nya typer av felaktiga utbetalningar. På så sätt kunde även riskurvalet uppdateras och bli mer träffsäkert. Därutöver görs också kontroller av ärenden som försäkringsutredarna har markerat för manuell kontroll. Arbetssättet med att markera vilka ärenden som ska kontrolleras styr man dock bort från för att i stället enbart ha riktade kontroller. [83] Ytterligare ärenden som alltid faller ut för manuell kontroll är när arbetsgivaren har ändrat sjuklönekostnaden i efterhand (s.k. ändringsärenden), vilket de har rätt att göra i upp till 6 år efter att kostnaden uppstått.[84]

I figur 2 nedan illustreras flödet av årliga beräkningsärenden som nått upp till tröskeln och genomgått de maskinella kontrollerna för perioden innan pandemin. För de ärenden där tröskeln väl har nåtts är det endast 2,5 procent av ärendena som varit föremål för manuella kontroller för perioden innan pandemin. Övriga 97,5 procent fick bifall efter att de maskinella kontrollerna genomförts.

Figur 2 Flöde av antalet årliga beräkningsärenden över EHS-tröskel för beslutsåren 2016–2020, avser sjuklönekostnad som uppstod året innan beslutsåret

Källa: Egen bearbetning av registeruppgifter från Försäkringskassan.

4.1.2 Träffsäkra men få riktade kontroller fångar ärenden med hög risk för fel

Under perioden 2019–2021 var det 71–80 procent av de ärenden som urvalsprofilen valde ut för fördjupad utredning som ledde till att utbetalningen stoppades.[85] Men även om de riktade kontrollerna är effektiva när det kommer till att identifiera felaktiga utbetalningar minskar inte andelen felaktiga utbetalningar från år till år, vilket framgår av omfattningsstudier som bygger på Försäkringskassans tidigare slumpmässiga kontroller.

De riktade kontrollerna är dessutom förhållandevis få i relation till antalet arbetsgivare som får ersättning: mellan 550 och 850 ärenden per år, dvs. knappt 2 procent av de omkring 45 000 till 51 000 utbetalningar som gjordes per år innan pandemin. Enligt Försäkringskassan är dessa ärenden ofta komplicerade och resurskrävande och en avvägning måste därför göras mellan rättssäkerhet och produktivitet.[86]

För att hitta avvikelser använder Försäkringskassan en urvalsprofil som tagits fram av försäkringsavdelningen tillsammans med analysavdelningen. Det innebär att alla ärenden ges en riskpoäng där olika typer av risker ger olika mycket poäng.[87] De ärenden som får högst riskpoäng, ungefär 850 ärenden per år innan pandemin, genomgick en riktad kontroll. Utöver dessa gjordes även slumpmässiga kontroller under 2017, 2018 och 2019. De riktade kontrollerna ledde i hög grad till att utbetalningar stoppas helt eller delvis.

Tabellen nedan visar hur många riktade kontroller som genomförts sedan ersättningen infördes fram till pandemin och hur stor andel av dessa som innehöll felaktiga uppgifter. Även slumpärenden visas i tabellen för de åren då dessa genomfördes.

Tabell 4 Riktade kontroller för åren innan pandemin (kontrollerna som görs ett givet år avser sjuklönekostnaden arbetsgivaren haft året dessförinnan och avser ärendetypen årliga beräkningsärenden)

Källa: Statistikdatabasen för antalet arbetsgivare som erhållit ersättning. Övriga uppgifter är hämtade från kvalitetsanalyserna 2018–2021 samt Försäkringskassans svar på regeringsuppdrag, Kvalitetsuppföljning av förmånen ersättning för höga sjuklönekostnader, 2017.

4.1.3 Svårt att få överblick över omfattningen av felaktiga utbetalningar

En genomgång av tidigare studier av omfattningen av felaktiga utbetalningar från EHS visar stor variation mellan dessa. Andelen felaktiga utbetalningar uppskattas vara från några procent, i den senaste omfattningsstudien, till att vara så hög som en tredjedel i tidigare uppskattningar. Samtidigt finns det metodologiska skillnader i uppskattningarna. De metodologiska skillnaderna mellan de olika omfattningsstudierna bestod bland annat i hur Försäkringskassan valde att tolka att en begärd komplettering inte skickades in av arbetsgivaren, där det i vissa fall tolkats som en indikation på felaktig utbetalning. En annan skillnad var att Försäkringskassan ibland granskat ärenden efter utbetalning, vilket var fallet i senaste studien, och ibland innan.[88] I den senaste omfattningsstudien meddelade Försäkringskassan även att ett uteblivet svar kan innebära att utbetald ersättning återkrävs.[89] Ytterligare en skillnad i den senaste studien är att skattningen utgick från arbetsgivare med en lönekostnad på upp till 60 000 000. Resultaten generaliserades sedan för alla arbetsgivare.[90]

Genom att utföra slumpmässiga kontroller har Försäkringskassan försökt uppskatta omfattningen av de felaktiga utbetalningarna för åren 2017 till 2019, som redovisas i tabell 4 ovan. Dessa uppskattningar har redovisats i myndighetens kvalitetsanalyser samt i regeringsuppdraget från 2017.[91] Dock skiljer sig andelen felaktiga utbetalningar markant. Andelen stoppade utbetalningar av de slumpmässiga kontrollerna under 2017 uppskattades till 8 procent, vilket motsvarade ett uppskattat belopp på 100 miljoner kronor i felaktiga utbetalningar. Åren därefter var andelen 35 procent år 2018 samt 39 procent år 2019. Försäkringskassans uppskattning av omfattningen av de felaktiga utbetalningarna för 2019 var 284 miljoner kronor.

I januari 2022 beslutade regeringen även att flera myndigheter, inklusive Försäkringskassan, skulle studera omfattningen av felaktiga utbetalningar av vissa ersättningar.[92] I uppdraget pekades ersättning för sjuklönekostnader ut som en av de förmåner som skulle studeras empiriskt. Perioden som skulle studeras var 2021 vilket innebär att omfattningsstudien rör pandemiärenden. I mars 2023 återrapporterades resultaten från omfattningsstudierna till regeringen.[93] Försäkringskassan skattade att 3,2 procent, motsvarande 406 miljoner kronor, av den ersättning för sjuklönekostnader som betalades ut under 2021 var felaktiga. Detta är en avsevärt lägre andel än de tidigare skattningar som Försäkringskassan gjort utifrån slumpurval. Denna omfattningsstudie avsåg utbetalningar som gjordes när pandemin pågick och de tillfälliga reglerna gällde; därför är det uppskattade beloppet högre samtidigt som den uppskattade andelen är lägre än tidigare uppskattningar.

Riksrevisionen noterar att metoderna för att uppskatta de felaktiga utbetalningarna skiljer sig åt, vilket även Försäkringskassan lyfter i sina kvalitetsanalyser. Skillnaden i metod gör att de olika uppskattningarna inte kan jämföras mellan varandra och därför menar vi att resultaten ska tolkas med försiktighet. Detta medför också att det är svårt att få en överblick över hur omfattande de felaktiga utbetalningarna är för ersättningen.

4.1.4 Riktade kontroller prioriteras framför slumpmässiga kontroller

Under 2020 slutade Försäkringskassan genomföra slumpmässiga kontroller. Beslutet var en följd av att det under flera år byggts upp balanser av ändringsärenden. Varje gång en arbetsgivare ändrar en uppgift, oavsett om det är lönekostnaden eller sjuklönekostnaden, så skapas ett ändringsärende. Till slut behövde dessa hanteras och utan mer resurser blev det nödvändigt att omfördela resurserna.[94] Försäkringskassan motiverar även beslutet med att de slumpmässiga kontrollerna under flera år gett samma resultat och att de därför inte bedömdes bidra med ny information. Riktade kontroller skulle därför prioriteras eftersom de leder till att fler fel upptäcks.

När pandemin kom blev behovet av att omprioritera ännu större och beslutet att pausa de slumpmässiga kontrollerna låg kvar. Enligt ISF (Inspektionen för socialförsäkringen) är dock slumpmässiga kontroller ett viktigt verktyg som utöver att uppskatta omfattningen av olika typer av fel, också kan upptäcka olika typer av omedvetna fel som bör förebyggas med andra metoder än kontroll, exempelvis informationsinsatser.[95]

Under 2023 genomförde Försäkringskassan återigen slumpmässiga kontroller. Försäkringskassan har dock inte bestämt huruvida det ska göras varje år.[96] [97] Pandemin kan ha lett till att flera nya typer av fel har uppstått. Enligt Riksrevisionen kan regelbundna slumpmässiga kontroller vara nödvändigt för att upptäcka dessa fel och uppdatera riskprofilen.

4.2 Utmaningarna är många för kontrollarbetet

4.2.1 Förvaltningsmedel styr hur många riktade kontroller som genomförs

Även om de riktade kontrollerna gör att relativt många felaktiga utbetalningar stoppas så betonar samtidigt flera intervjupersoner hos Försäkringskassan att det behöver vägas mot syftet med den förenklade administrationen: att hanteringen till stor del skulle automatiseras och förenklas för arbetsgivare.[98] Fler kontroller innebär en kostnad för både Försäkringskassan och arbetsgivare.

Vi noterar att Försäkringskassan saknar en tydlig redovisning av avvägningar och konsekvensberäkningar som ligger till grund för den fastställda omfattningen av myndighetens kontrollinsatser för EHS. Vi noterar samtidigt att Försäkringskassan beslutar hur många riktade kontroller, och tidigare även slumpmässiga kontroller, som ska göras utifrån myndighetens förvaltningsanslag snarare än utifrån de faktiska behoven.[99] Riksrevisionen noterar att det saknas en redovisning av hur antalet kontroller räknades fram i samband med att ersättningen implementerades. Vilka faktorer som lett till att antalet kontroller anpassades till de befintliga resurserna snarare än en uppdaterad beräkning av de faktiska behoven saknas också.

Under 2019 innebar det resurser för att genomföra 500 slumpmässiga kontroller och 800 riktade kontroller enligt uppgift från Försäkringskassan.

Tabell 5 Försäkringskassans uträkning till grund för antal ärenden som skulle genomgå riktade- och slumpmässiga kontroller under 2019

Källa: Försäkringskassan.

De faktiska resurserna som användes till handläggningen för EHS anges i tabellen nedan. Även resurserna för kontrollhandläggarna redovisas nedan. Innan pandemin utredde kontrollutredarna ärenden där medvetna fel misstänktes. Det ingick inte i budgeten för resurserna som var tänkta att användas i arbetet med slumpmässiga och riktade kontroller.

Tabell 6 Resurser i förmånhandläggningen samt kontrollhandläggning, 2016–2019[100]

Källa: Försäkringskassan.

Samtidigt bedömer myndigheten att fler kontroller skulle kunna göras och samtidigt betala sig. Förtjänsten i termer av minskade felaktiga utbetalningar skulle då uppstå i anslaget för förmånen medan kostnaden skulle uppstå på förvaltningsanslaget.[101] Vi bedömer att detta kan inverka på myndighetens ekonomiska drivkrafter att avsätta mer resurser till kontrollverksamheten.

Försäkringskassan har dock inte genomfört någon beräkning för att väga kostnader för kontrollutredningar mot sannolikheten för att förhindra fler felaktiga utbetalningar.

4.2.2 Riksrevisionens egna beräkningar tyder på att det kan vara kostnadseffektivt att utöka antalet riktade kontroller

De ca 850 ärenden som får högst riskpoäng blir föremål för en riktad kontroll. Det är de ärenden med högst poäng, och som därmed har högst risk att medföra en felaktig utbetalning, som handläggarna utreder manuellt. Därmed finns en gräns för ärenden med riskpoäng som medför kontroll (ovan gränsen) och ärenden som inte kontrolleras (under gränsen). Vårt räkneexempel bygger på en fiktiv förändring av gränsen för riktade kontroller, dvs. att gränsen fiktivt flyttas ner för att innefatta fler riktade kontroller. På så sätt kan vi studera hur andelen felaktiga utbetalningar påverkas om fler ärenden blir föremål för en riktad kontroll. Vårt antagande om hur mycket felaktiga utbetalningar som skulle upptäckas genom utökat antal riktade kontroller bygger på att ärenden under gränsen har liknande risk för felaktiga utbetalningar som de ovan gränsen. Uppgifterna ska därmed tolkas med försiktighet.[102]

Första kolumnen i tabellen anger hur stor gränssänkning som undersöktes i våra beräkningar. Om gränsen sänks med 1 poäng skulle ytterligare 13 riktade kontroller utföras och dessa kontroller skulle potentiellt kunna minska de felaktiga utbetalningarna med cirka 384 000 kronor. Att utföra ytterligare 13 riktade kontroller skulle innebära en utredningskostnad på knappt 20 000 kronor.[103]

En gränssänkning med 2 och 3 poäng skulle potentiellt ha kunnat stoppa felaktiga utbetalningar för cirka 1 miljon kronor respektive 1,2 miljoner kronor, enligt våra uppskattningar. Detta är endast de direkta potentiella effekterna av gränssänkningar.

Tabell 7 Potentiellt felaktiga utbetalningar år 2018–2019 för ärenden med riskpoäng

Källa: Registeruppgifter från Försäkringskassan. Riksrevisionens bearbetning.

De uppskattade felaktiga utbetalningarna som skulle kunna förhindras enligt Riksrevisionens beräkningar belyser betydelsen av en grundlig konsekvensberäkning.

4.2.3 Få ärenden utreds för avsiktliga fel

När det ändå finns misstanke om avsiktliga fel i ett ärende skickar försäkringsutredarna ärendet vidare till Försäkringskassans kontrollverksamhet där en kontrollutredare fortsätter utreda ärendet.

Sedan införandet av ersättningen för höga sjuklönekostnader har dock ett fåtal ärenden utretts av kontrollutredare och av dessa har 57 polisanmälts från 2015 till 2021. Även om få ärenden utretts av kontrollutredare då Försäkringskassan misstänkt avsiktliga fel så har ungefär 50 miljoner kronor återkrävts eller förhindrats att betalas ut mellan 2015 och 2021.

Tabell 8 Avslutade kontrollutredningar, antal polisanmälningar samt belopp som återkrävts eller förhindrats att betalas ut

Källa: Underlag från Försäkringskassans kontrollverksamhet, 2022-09-15, och Försäkringskassans årsredovisning 2022.

Eftersom det är svårt att bedöma om företag avsiktligt har rapporterat in felaktiga uppgifter finns det få polisanmälningar, endast 7 procent av kontrollutredningarna, och ännu färre fällande domar. Vi har identifierat enbart ett fåtal domar där arbetsgivare har dömts för grovt bedrägeri kopplat till ersättning för höga sjuklönekostnader.[104] Det som är gemensamt för dessa mål är att den tilltalade har (eller misstänks ha) begått flera olika typer av brott, både mot enskilda och mot staten (Försäkringskassan).

Då även andra förmåner utreddes av kontrollutredare innebar detta en viss prioritering. Antalet ärenden som togs emot från försäkringsutredarna fick anpassas efter de begränsade resurserna och många ärenden skickades tillbaka, i de fall kontrollutredaren ansåg att försäkringsutredaren borde utreda ärendet mer.

Representanter för kontrollverksamheten beskriver att det är som en balansgång att landa rätt med hur mycket försäkringsutredarna ska utreda innan de lämnar över ärendet till kontrollutredarna. Med fler resurser hos kontrollverksamheten skulle de kunna ta fler ärenden med indikationer på avsiktliga fel. Få utredningsresurser i kombination med automatiseringen nämns även som en orsak till att det kan finnas många ärenden som borde ha utretts men där det inte har gjorts. Kontrollutredarna behöver även prioritera mellan EHS-ärenden och de ärenden de får från utredare inom andra förmåner. De mest akuta ärendena är dem där arbetsgivaren fortfarande väntar på beslut och där det finns risk för att fler fel görs i väntan på utredning.[105] Ärenden prioriteras även baserat på möjligt återbetalningsbelopp och sannolikheten för att det kan leda till en polisanmälan, i förhållande till hur utredningskrävande ett ärende är.[106]

4.2.4 Effektivare kontroller förutsätter inhämtande av fler uppgifter från arbetsgivare

Medarbetare på Försäkringskassan lyfter framför allt två områden där ytterligare uppgifter skulle bidra till effektiva kontroller.[107] Det ena handlar om att få tillgång till befintliga inkomstuppgifter på individnivå. Det är uppgifter som Skatteverket har, men som också redan finns på Försäkringskassan men enbart får användas i de förmåner som nämns i lagstiftning. Det gäller exempelvis vid utredning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Nu kan de enbart göra vissa kontroller för personer där en SGI-utredning nyligen är genomförd. Försäkringskassan efterfrågar en mer övergripande lagstiftning så att uppgifterna kan användas där det finns ett behov. Försäkringsutredarna skulle fortfarande behöva inhämta uppgifter från arbetsgivaren över vilka som har varit sjuka och när. Men enligt försäkringsutredarna skulle inkomstuppgifter på individnivå från Skatteverket effektivisera utredningsarbetet.

Den andra typen av uppgifter som skulle effektivisera handläggningen är om sjuklönekostnaden skulle redovisas på individnivå.[108] I nuläget är detta uppgifter som enbart finns hos arbetsgivaren, vilket försämrar förutsättningarna för en effektiv kontroll. Däremot skulle det innebära att Skatteverket samlar in ännu fler uppgifter enbart för en annan myndighets räkning, men för att myndigheter ska lagra information som de inte behöver måste de få det i uppdrag av regeringen. Men även på Försäkringskassan bedöms det vara svårmotiverat att en myndighet ska dels inhämta och lagra uppgifter som de inte behöver för det egna uppdraget, dels lägga stora kostnader på att utveckla IT-system för att möjliggöra inhämtningen. [109]

4.2.5 Samverkan med Skatteverket saknar en tydlig struktur och kontinuitet

Försäkringskassans samverkan med Skatteverket sker snarare vid behov än på ett strukturellt plan. Det finns en skriftlig överenskommelse om vilka uppgifter som ska levereras och information om kontaktpersoner på båda myndigheterna. Däremot sker ingen löpande samverkan kopplad till Försäkringskassans kontrollarbete i syfte att minimera de felaktiga utbetalningarna av EHS. Den samverkan som skett har främst handlat om att förtydliga informationen i arbetsgivardeklarationen.[110]

Till skillnad från uppgiften om sjuklönekostnad, är det Skatteverket som ansvarar för kontrollen av den andra uppgiften de skickar till Försäkringskassan, dvs. den totala lönekostnaden. Där menar i stället Försäkringskassan att de saknar kontrollansvar.[111] På så sätt ligger ansvaret för de två uppgifterna, som Försäkringskassan använder för att beräkna rätten till ersättning för höga sjuklönekostnader, på två separata myndigheter. Detta kan ha bidragit till den bristfälliga samverkan kring kontrollarbetet inom ersättningen.

I enstaka fall ser försäkringsutredare indikationer på att den uppgift om lönekostnad de får genom kompletteringar med arbetsgivaren inte stämmer överens med lönekostnaden de fått från Skatteverket. Försäkringsutredaren bedömer då ofta att det kan finnas en rimlig förklaring som de inte känner till, eftersom Skatteverket har mer information om företaget än vad Försäkringskassan har. Att meddela Skatteverket om eventuella fel ser de som ett ifrågasättande av Skatteverkets beslut, snarare än ett stöd för Skatteverket att upptäcka eventuella fel. I stället ber försäkringsutredarna arbetsgivaren att ändra uppgiften till Skatteverket om den inte är korrekt.[112]

4.2.6 Försäkringskassan medveten om risker men problemen kvarstår

De risker som har framkommit i Riksrevisionens granskning är till stor del sådant som Försäkringskassan tidigare skrivit om i sina interna riskanalyser och till viss del i de uppdrag som återrapporterats till regeringen.

Försäkringskassans interna kvalitetsanalyser från 2018–2020 lyfter fram att arbetsgivarens okunskap är en av de största riskerna, vid sidan av att ett lågt antal ärenden utreds.[113]

Under 2020 konstaterade Försäkringskassan även att övergången från karensdag till karensavdrag ledde till fler fel i den inrapporterade sjuklönekostnaden.[114] Förändringar i sjuklönelagen tycks därmed öka risken för att arbetsgivare beräknar sjuklönekostnaderna på fel sätt.

I dessa kvalitetsanalyser lyfts även problem med själva konstruktionen fram. Försäkringskassan framhåller att de måste acceptera den risk för felaktiga utbetalningar som beror på att ärendet går igenom det maskinella systemet utan att de vet om uppgifterna är korrekta. De ”väljer att acceptera risken eftersom risken kopplar till förmånens konstruktion i lagstiftningen och därmed är svår att begränsa”.[115] Risker som återkommer i kvalitetsanalyserna är att utredningen enbart utgår från uppgifter som inhämtas från arbetsgivaren själv, vilket leder till krävande utredningar och svårigheter att verifiera uppgifter. Att arbetsgivaren inte ansöker om ersättningen är en annan återkommande risk då det försvårar möjligheten att bevisa avsiktliga fel. Även att Skatteverket tar emot uppgiften om sjuklönekostnad lyfts som en risk eftersom det kan försvåra för arbetsgivaren att förstå vad uppgiften ska användas till.

Samma typer av risker och fel i de inrapporterade uppgifterna har beskrivits i Försäkringskassans interna kvalitetsanalyser år efter år. Det tyder på att de åtgärder som Försäkringskassan vidtagit inte har åtgärdat problemen. Flera av åtgärderna återkommer också i alla kvalitetsanalyser. Det gäller i synnerhet de åtgärder som på olika sätt syftar till att förbättra informationen till arbetsgivare.

Det åtgärder som framkommer i kvalitetsanalyserna är att Försäkringskassan har[116]:

• förbättrat informationen om förmånen och vad som ska rapporteras in på Skatteverkets och Försäkringskassans webbplatser
• förbättrat information om sjuklöneregler på Försäkringskassans webbplats och i vägledningar, samt länkar mellan sidan för EHS och sidan för sjuklön
• förtydligat den mall som skickas till arbetsgivare vid den första kompletteringen för att minska felen i de uppgifter som inrapporteras vid fördjupade utredningar
• reviderat vägledning för att bättre stötta försäkringsutredarna
• utvärderat och utvecklat urvalsprofilen
• ökat antalet kontroller (2018).