5. Informationsutbyte mellan myndigheterna

5.1 Sammanfattande iakttagelser

Flera statliga myndigheter har information som Migrationsverket behöver för att kunna initiera och utreda återkallelser. Flera myndigheter behöver också kunna kontrollera om en person har rätt att vistas i landet för att kunna fatta korrekta beslut i sin respektive verksamhet. Riksrevisionen har granskat samverkan och informationsutbyte mellan Migrationsverket och Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Polismyndigheten, Skatteverket, Sveriges domstolar, Sveriges lärosäten och Säkerhetspolisen gällande information som rör återkallelser.

Granskningen visar att myndigheterna har information som kan leda till återkallelser men som de i dagsläget inte lämnar till Migrationsverket.

Exempelvis:

• Skatteverket meddelar inte Migrationsverket när de konstaterar att folkbokföringsuppgifter strider mot villkoren för en persons uppehållstillstånd.
• Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten meddelar inte Migrationsverket när de konstaterar att en person med uppehållstillstånd har flyttat från Sverige.

Skälen till att information inte lämnas till Migrationsverket är flera, bland annat följande:

• De granskade myndigheterna saknar underrättelseskyldighet gentemot Migrationsverket och har därmed inte rättsliga förutsättningar att på eget initiativ lämna uppgifter om individer.
• De granskade myndigheterna har olika kunskap om Migrationsverkets behov av information.
• Det saknas ofta tekniska lösningar för enkelt informationsutbyte.

Som det framgår i kapitel 4 meddelar Migrationsverket i regel inte de granskade myndigheterna beslut om återkallelse av uppehållstillstånd eller skyddsstatus på ett effektivt sätt. Därför behöver myndigheterna i stället ha effektiva metoder för att kontrollera uppehållstillståndets giltighet.

Granskningen visar att detta brister i flera av de granskade verksamheterna, till exempel på följande vis:

• Försäkringskassan kontrollerar uppehållstillstånd den första gången en person ansöker om en förmån. Vid senare ansökningar och utbetalningar använder Försäkringskassan ofta sparade uppgifter om uppehållstillstånd.
• Pensionsmyndigheten gör inga efterkontroller av uppehållstillstånd i beviljade pensionsförmåner. Det innebär att uppehållstillstånd och skyddsstatusförklaring bara kontrolleras vid ansökan om pension, om inte Pensionsmyndigheten får impulser utifrån om att kontroll behöver göras.

5.2 Myndigheter lämnar inte alltid information som Migrationsverket behöver för att initiera återkallelseärenden

Flera myndigheter kommer löpande i kontakt med information som skulle kunna leda till att Migrationsverket initierar ett återkallelseärende. Det är dock vanligt att myndigheterna inte lämnar vidare uppgifter som Migrationsverket skulle behöva. Andra gånger kan informationen dröja länge. Att information inte lämnas till Migrationsverket beror på bristande rättsliga förutsättningar för informations­utbyte, låg medvetenhet om vilka uppgifter som Migrationsverket behöver samt avsaknad av rutiner och tekniska verktyg för att föra över informationen. Dessa utvecklas vidare i avsnitt 5.3.

5.2.1 Skatteverket informerar inte Migrationsverket om motstridiga folkbokföringsuppgifter

Migrationsverket är en av de myndigheter som tar del av Skatteverkets folkbokförings­uppgifter genom informationstjänsten Navet.[196] Uppgifterna i Navet uppdateras varje natt med eventuella ändringar i folkbokföringsdatabasen.[197] Sedan 2019 får Migrationsverkets handläggare vid enheten för upphörd bosättning en automatisk impuls från Navet när en person med permanent uppehållstillstånd registreras som utvandrad i folkbokföringen. När en person flyttar från Sverige kan det dock dröja innan Skatteverket registrerar personen som utvandrad. I folkbokföringen anges endast datumet för beslutet, även om personen i verkligheten har lämnat landet långt tidigare.[198] Migrationsverket får därför inte veta den verkliga tidpunkten för utflyttningen, vilket kan ha betydelse för utredningen av återkallelseärendet.

Andra signaler om bristande samstämmighet mellan folkbokföringsuppgifter och villkoren för uppehållstillståndet når heller inte Migrationsverket. Genom underrättelseskyldigheten i folkbokföringslagen[199] får Skatteverket årligen in omkring 100 000 underrättelser om förmodat oriktiga uppgifter i folkbokföringen. Uppgifterna kommer från myndigheter och enskilda och kan röra felaktig adress, men även felaktigheter i födelsetid, civilstånd, medborgarskap eller släktskap. I vissa fall kan uppgifterna stå i strid med uppgifter som personen tidigare har lämnat till Migrationsverket som grund för uppehållstillståndet eller skydds­statusen. Skatteverket uppger dock att de endast utreder en mindre andel av dessa, framför allt när en person riskerar att komma till skada eller om det finns stor risk för fel i välfärdssystemen. Oavsett om Skatteverket utreder underrättelsen eller inte lämnar man inte informationen vidare till Migrationsverket.[200]

Handläggare av folkbokföringsärenden kommer i kontakt även med andra typer av information som skulle kunna initiera ett återkallelseärende hos Migrationsverket. Det kan till exempel röra sig om att en anhöriginvandrare inte folkbokför sig tillsammans med anknytningspersonen, eller att en student eller arbetstagare vill folkbokföra sig i en annan del av landet än lärosätet eller arbetsstället som anges på uppehållstillståndskortet. Medarbetare som arbetar med folkbokföring efter invandring uppskattar att de vid grovt räknat 340–1 000 tillfällen per år noterar uppgifter som skulle kunna leda till att uppehållstillståndet återkallas.[201] Handläggarna inhämtar då ofta ytterligare information från Migrationsverket, men lämnar inte själva uppgifter till Migrationsverket.[202] Företrädare för Skatteverket betonar att en person som bor i Sverige ska folkbokföras med rätt uppgifter även om dessa uppgifter strider mot förutsättningarna för uppehållstillståndet.[203]

Det händer också att personer vill ändra uppgifter i folkbokföringen som de tidigare har lämnat till Migrationsverket, om till exempel familjeförhållanden, födelseland eller medborgarskap. Folkbokföringshandläggare som Riksrevisionen har intervjuat uppger att de utreder uppgifterna och jämför med vad som uppgavs både till Skatteverket och Migrationsverket i samband med invandring. Vidare uppger man att det är svårt att ändra folkbokföringsuppgifter och det krävs mycket för att den enskilde ska motbevisa hur och på vilket sätt det man uppgav från början är felaktigt. Uppgifter som framkommer i utredningen lämnas inte vidare till Migrationsverket.[204] Beslutade ändringar av folkbokföringsuppgifter registreras dock i Navet, som Migrationsverket har tillgång till. Som avsnitt 4.3.1 beskriver analyserar Migrationsverket för närvarande hur automatiserade system kan användas mer för att omhänderta denna information i arbetet med återkallelser. Myndigheten uppger att frågan behöver utredas vidare, men menar att begränsningar finns i vad som är tekniskt möjligt och hur träffsäker informationen är.[205]

5.2.2 Flera myndigheter saknar rättsliga förutsättningar för att lämna information som rör återkallelser

Skälet till att Skatteverket inte på eget initiativ lämnar uppgifter till Migrations­verket är att Skatteverket saknar underrättelseskyldighet för detta. Därför kan uppgifter om individer bara lämnas med stöd av den så kallade generalklausulen i offentlighets- och sekretesslagen.[206]

Företrädare för både Skatteverket, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten betonar att generalklausulen ska tolkas restriktivt.[209] Varje beslut att lämna en uppgift till Migrationsverket på eget initiativ med stöd av generalklausulen ska grundas på en individuell intresseavvägning. Hos Skatteverket görs avvägningen med hjälp av myndighetens centrala rättsavdelning. Att pröva frågan om utlämnande vid vart och ett av tillfällena när folkbokföringen upptäcker möjliga missförhållanden skulle innebära en hög arbetsbelastning för såväl folk­bokföringen som rättsavdelningen. Med gällande praxis skulle informationen troligen inte lämnas ut i de allra flesta fallen. Därför väljer handläggare i regel att inte pröva om uppgiften kan lämnas ut.[210]

Även Polismyndigheten hänvisar till generalklausulen som det rättsliga stöd de har för att på eget initiativ lämna uppgifter till Migrationsverket som kan leda till att återkallelse initieras.[211] Riksrevisionen konstaterar dock att Polismyndigheten tycks göra en annan tolkning av bestämmelserna, som inte hindrar dem från ett rutin­mässigt utlämnande av uppgifter. Sådant rutinmässigt utlämnande av uppgifter till Migrationsverket förekommer till exempel vid fördjupade inresekontroller.[212]

5.2.3 Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten meddelar inte Migrationsverket när bosättning i Sverige har upphört

Även Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten gör bosättningsutredningar i samband med att de utreder om en person har rätt till bosättningsbaserade förmåner. De kan då få del av information som skulle kunna leda till återkallelse­ärenden hos Migrationsverket, framför allt när de konstaterar att bosättningen i Sverige har upphört. Det kan också röra sig om att en person med skyddsstatus­förklaring vistas i sitt hemland, eller att en person rapporterar en annan civil status till Försäkringskassan än till Migrationsverket. Ingen av myndigheterna har dock någon sekretessbrytande bestämmelse som möjliggör att lämna uppgifter på eget initiativ till Migrationsverket, utöver generalklausulen. Därför lämnas informationen normalt inte vidare.[213] Granskningen visar också att Försäkringskassan saknar rutinmässiga vägar för uppgiftslämning till Migrationsverket. I stället sker eventuella kontakter på initiativ av den enskilde handläggaren.[214]

5.2.4 Lärosäten meddelar sällan Migrationsverket när studenter inte studerar

Lärosäten för högre utbildning har uppgifter om tredjelandsstudenters studieavgifter, registrering på kurser och studieresultat. En del av uppgifterna registreras i det nationella studieregistret Ladok. Därifrån får Migrationsverket automatiska impulser vid vissa händelser, såsom återbetalning av studieavgift, registrerade avbrott, återbud, studieuppehåll eller avstängning på grund av obetalda studieavgifter.[215] Migrationsverket kan då initiera en återkallelse av uppehålls­tillståndet (se avsnitt 4.3.1). I Ladok registreras dock inte ”ickehändelser” såsom att en student inte registrerar sig för en kurs i tid för att ta sin plats i anspråk. Dessa uppgifter skulle lärosätena behöva lämna manuellt till Migrationsverket, men så sker i regel inte.[216] Migrationsverket har inte heller rätt att ta del av alla uppgifterna digitalt. Det gäller exempelvis registrerade studieresultat.[217]

Vilka uppgifter som Migrationsverket har rätt att ta del av framgår av förordningen om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor.[218] Regeringen har gett Universitetskanslersämbetet i uppdrag att genomföra en översyn av förordningen. Förslagen kommer att beredas i Regeringskansliet efter att uppdraget har slutredovisats.[219]

Riksrevisionen konstaterar att det är svårt även för lärosätena själva att veta i vilken omfattning en student bedriver sina studier. Det är ovanlig med närvaroplikt vid högre studier, och det är också ofta möjligt att byta kurser och inriktningar under ett pågående studieår. Det kan därför dröja innan lärosätet noterar att en student uteblir från undervisning och tentamina. Även om ett lärosäte skulle utreda en students aktivitetsnivå lämnas informationen i regel inte vidare till Migrations­verket, varken digitalt eller manuellt.[220]

Under perioden höst 2018 till vår 2023 har Migrationsverket genomfört ett pilot­projekt med fem lärosäten[221] för ökad uppgiftslämning och förbättrad samverkan. I projektet meddelar lärosäten Migrationsverket vissa indikatorer på att studenten inte bedriver sina studier på heltid.[222] Medarbetare upplever att pilotprojektet både har förbättrat inflödet av uppgifter till Migrationsverket och tydliggjort för lärosäten vilka omständigheter som kan leda till återkallelse och därmed vilken information Migrationsverket behöver få.[223] Migrationsverket har efter pilotprojektets avslutande beslutat att ta fram en överenskommelse för att tillämpa metoden för avbrottsrapportering vid så många lärosäten som möjligt.[224]

Både Migrationsverket och Polismyndigheten har uppmärksammat att uppehålls­tillstånd för studier missbrukas i syfte att komma till Sverige eller Schengenområdet för att arbeta. Det är möjligt eftersom en person med studerandetillstånd får arbeta i Sverige utan samma krav och kontroller på lön och arbetsvillkor som gäller för reguljär arbetskraftsinvandring. Studerande får också ta med anhöriga som även de får rätt att arbeta.[225] Därmed kan studerandetillstånd användas för att kringgå regelverket för den reguljära arbetskraftsinvandringen. Riksrevisionens granskning tyder på att omfattningen av detta är betydande. Som framgår i avsnitt 3.2.4 har var fjärde folkbokförd person med uppehållstillstånd för studier inte uppfyllt villkoren för tillståndet.

5.2.5 Polismyndigheten lämnar inte alltid uppgifter till Migrationsverket

Polismyndigheten kommer i många olika sammanhang i kontakt med tredjelandsmedborgare och kan då få information som skulle kunna leda till återkallelse av ett uppehållstillstånd eller en skyddsstatusförklaring. Till exempel kan polisen vid arbetsplatskontroller, trafikkontroller och i ingripande­verksamheten komma i kontakt med tredjelandsmedborgare som arbetar utan arbetstillstånd eller lever under falsk identitet.[226] Utlänningsärenden uppfattas dock ofta som en oattraktiv och nedprioriterad arbetsuppgift vid lokalpolisområden och det är ovanligt att uppgifter utreds och lämnas till Migrationsverket. Det beror bland annat på att utlänningsärenden är tidskrävande och arbetet inte upplevs ge resultat.[227] Polismyndigheten har inte heller några nationella rutiner för att lämna information till Migrationsverket som skulle kunna leda till återkallelse.[228]

Till skillnad från lokalpolisområdena är gränspolisen[229] en viktig källa till information för Migrationsverkets arbete med återkallelser.[230] Gränspolisen får i samband med fördjupade gränskontroller ibland kunskap om att en person har vistats långa perioder utomlands eller besökt ett land som man har angett skyddsbehov från. Sådan information lämnas regelbundet till Migrationsverket.[231] Även i samband med inre utlänningskontroller kan gränspolisen få uppgifter som kan leda till att Migrationsverket bör initiera en återkallelse.[232] Det krävs dock indikationer på brott mot utlänningslagen för att polisen ska kunna genomföra fördjupad kontroll vid en inre utlänningskontroll.[233]

Visst informationsutbyte mellan Polismyndigheten och Migrationsverket sker även inom ramen för samverkansgrupper mot till exempel organiserad brottslighet, människohandel och arbetslivskriminalitet. Riksrevisionen har dock tidigare pekat på att utbytet i stor utsträckning utgörs av underlag med generella analyser. Information om enskilda ärenden når bara sällan fram till handläggare och besluts­fattare som skulle kunna använda den som underlag till beslut.[234]

5.2.6 Arbetsförmedlare vet sällan vad som är relevant för Migrationsverket

Arbetsförmedlare kan komma i kontakt med personer med arbetstillstånd vars anställning har upphört eller aldrig existerat. Arbetsförmedlingen kan också få information om längre utlandsvistelser eller att en person inte är bosatt på sin folkbokföringsadress. Uppgifterna lämnas dock i regel inte vidare till Migrations­verket. Detta beror bland annat på att medarbetare har svårt att veta vilka uppgifter som är till nytta för Migrationsverket och begränsade möjligheter att kontrollera uppgifterna, vilket utvecklas vidare i avsnitt 5.3.4.[235]

Denna erfarenhet delas av flera myndigheter. Företrädare för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten framför att deras personal sällan vet vilken information Migrationsverket behöver. Att informera andra myndigheter är inte heller alltid en prioriterad arbetsuppgift.[236] Granskningen visar dock på att det även finns verksamheter där kunskapen om Migrationsverkets behov är god. Säkerhetspolisen, folkbokföringen på Skatteverket och gränspolisen hos Polis­myndigheten är exempel på det.[237]

5.2.7 Konsulär sekretess begränsar utrikesdepartementets personal

Utrikesdepartementet kan genom sin konsulära verksamhet få uppgifter om att tredjelandsmedborgares bosättning i Sverige har upphört. Det kan till exempel röra sig om personer som sitter frihetsberövade i utlandet och som önskar konsulärt stöd. Det kan också röra sig om tredjelandsmedborgare som söker hjälp för att förlänga sitt uppehållstillstånd via en svensk utlandsmyndighet. Utrikes­departementet kan också kopplas in när en förälder fört sitt barn utomlands mot den andra förälderns vilja. Det kan då komma fram att den bortförande föräldern har permanent uppehållstillstånd men inte längre bor i Sverige. I en mängd olika typer av fall kan Utrikesdepartementet bli kontaktade för att ge konsulärt stöd och ibland komma i kontakt med information som skulle kunna leda till återkallelse­ärenden hos Migrationsverket.[238]

Trots att Utrikesdepartementet ofta har kontakt med Migrationsverket för att efterfråga uppgifter i sådana ärenden lämnar de vanligtvis inte vidare information till Migrationsverket. Det beror på att ärendena omfattas av konsulär sekretess och att Utrikesdepartementet saknar sekretessbrytande bestämmelse utöver generalklausulen. Företrädare för departementet betonar att all överföring av information måste vägas mot syftena med den konsulära sekretessen.[239]

5.2.8 Säkerhetspolisen lämnar löpande information till Migrationsverket

Granskningen visar att Säkerhetspolisen har ett nära samarbete med Migrations­verket i ärenden som rör utlänningar som kan utgöra säkerhetshot mot Sverige, så kallade säkerhetsärenden. Huvuddelen av denna samverkan sker i samband med ansökan om uppehållstillstånd eller medborgarskap, där Säkerhetspolisen har en särskild ställning som remissinstans.[240] Säkerhetspolisen får då automatiskt ärendet till sig och har möjlighet att lämna erinran mot beviljande. I samband med erinran mot att en person beviljas medborgarskap kan Säkerhetspolisens information också leda till att ett uppehållstillstånd eller skyddsstatusförklaring återkallas. Under 2022 tog Säkerhetspolisen in cirka 1 000 medborgarskapsärenden på remiss och lämnade erinran i cirka hälften av de fall man avgjorde under året.[241]

Det finns också rutiner för hur Säkerhetspolisen kan lämna tips till Migrations­verket om personer som har ett uppehållstillstånd men inte något öppet ärende hos Migrationsverket. Genom lag (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar ges Säkerhetspolisen ytterligare möjlighet att i ett fåtal men särskilt allvarliga fall ansöka om utvisningsbeslut för tredjelandsmedborgare som utgör hot mot Sveriges säkerhet i så kallade kvalificerade säkerhetsärenden.[242]

Säkerhetspolisens kontakter med Migrationsverket i säkerhetsärenden och kvalificerade säkerhetsärenden är en del av dess kärnverksamhet, som inte i sin helhet omfattas av denna granskning. Riksrevisionen har däremot i april 2023 inlett en granskning av effektiviteten i Säkerhetspolisens verksamhet.

5.3 Myndigheter hanterar inte information om återkallelser effektivt

Granskningen visar att Migrationsverket i regel inte meddelar berörda myndigheter när ett uppehållstillstånd har återkallats. Det leder till ett ökat behov av att varje berörd myndighet kontrollerar uppehållstillståndets giltighet vid varje beslut eller utbetalning där uppehållstillstånd är ett krav. Granskningen visar att flera av de granskade myndigheterna saknar sådana rutiner, vilket bland annat leder till felaktiga utbetalningar.

5.3.1 Skatteverket kontrollerar sällan om ett uppehållstillstånd är giltigt

För att få folkbokföras i Sverige ska en tredjelandsmedborgare visa handlingar som styrker rätten att vistas i landet. Vanligtvis sker det genom att personen besöker ett servicekontor och visar upp sitt uppehållstillståndskort för en servicehandläggare tillsammans med identitetshandlingar och eventuella andra handlingar som exempelvis kan styrka familjerelationer.[243] När Skatteverket handlägger ärendet utgår de från att uppgifterna i de fysiska handlingarna är korrekta. Därför görs inga ytterligare kontroller av att tillståndet faktiskt gäller.[244] Riksrevisionen konstaterar att en person kan behålla sitt uppehållstillståndskort även efter att tillståndet har återkallats. Att inte kontrollera giltigheten innebär därför en viss risk för felaktig folkbokföring, framför allt i fall där personen anmäler inflyttning till Sverige först efter att en tid förflutit sedan uppehållstillståndet beviljades.

Om en tredjelandsmedborgare som tidigare varit folkbokförd återvänder och återigen vill folkbokföra sig i Sverige ringer Skatteverket till Migrationsverket för att kontrollera att uppehållstillståndet fortfarande är giltigt. Annars görs extra kontroller bara om personuppgifterna i id-handlingarna och uppehållstillstånds­kortet inte stämmer överens, eller om personen själv indikerar att det är något fel på tillståndet.[245] Skatteverket kan hämta aktuella uppgifter direkt från Migrations­verket genom en it-tjänst, men fram till nyligen har den enbart varit tillgänglig för handläggare av identitetskort. Från den 25 maj 2023 finns dock ändrad reglering som innebär att även handläggare av folkbokföringsärenden kan använda it‑tjänsten.[246]

När en person har blivit folkbokförd kan han eller hon förbli det även efter att uppehållstillståndet har återkallats eller gått ut. Det beror på att folkbokföringen syftar till att omfatta alla som faktiskt bor i Sverige. Ett återkallat uppehållstillstånd leder därför inte automatiskt till någon åtgärd i folkbokföringen. Däremot kan ett återkallelsebeslut signalera att Skatteverket bör utreda om personen bor kvar i landet. Som tidigare nämnts underrättar Migrationsverket sedan maj 2023 Skatteverket om beslut om återkallelse genom att fylla i ett formulär om misstänkt felaktig folk­bokföring på Skatteverkets hemsida (se avsnitt 4.6). Som avsnitt 5.2.1 har beskrivit utreder Skatteverket endast en mindre andel av dessa underrättelser. Utöver detta sker inga åtgärder hos Skatteverket med anledning av ett återkallelsebeslut.[247]

5.3.2 Försäkringskassan kontrollerar uppehållstillstånd främst vid första ansökan om förmån

En tredjelandsmedborgare ska ha ett giltigt uppehållstillstånd för att ha rätt till bosättningsbaserade förmåner från Försäkringskassan. Den som ansöker om eller får en sådan förmån har en skyldighet att anmäla ändrade förhållanden som påverkar rätten till förmånen, däribland om uppehållstillståndet återkallas.[248] Försäkrings­kassan har också rätt att ta del av beslut om återkallade uppehållstillstånd från Migrationsverket. Uppehållstillståndet kontrolleras på olika sätt vid handläggning av olika förmåner. I regel görs det bara när personen ansöker om förmånen för första gången eller om Försäkringskassan får en impuls om ändrade förhållanden. Kontrollen vid dessa tillfällen sker genom en digital it-tjänst som hämtar uppgifter direkt från Migrationsverket. Däremot kontrolleras inte uppehållstillstånd vid utbetalningstillfället eller vid något annat tillfälle under den tid som förmånen lämnas för.[249] Riksrevisionen konstaterar att denna tidsperiod för vissa förmåner kan vara lång. Till exempel betalas barnbidrag ut tills barnet fyllt sexton år.

It-tjänsten möjliggör för handläggaren att spara uppgifterna om uppehålls­tillståndet. Om samma person ansöker senare om en ny förmån finns uppgifterna därför ofta sparade. I stället för att göra en ny kontroll av uppehållstillståndets giltighet tar handläggaren då del av de tidigare kontrollerade uppgifterna.[250] Därigenom uppstår risk för felaktiga utbetalningar. Riksrevisionen bedömer att risken är särskilt stor vid förmåner som betalas ut under lång tid efter att beslutet att bevilja förmån har fattats.

Riksrevisionen konstaterar att Migrationsverket har en skyldighet att lämna underrättelser till Försäkringskassan för att motverka felaktiga utbetalningar[251] och även på eget initiativ ska lämna uppgift om beslut om återkallelse om det behövs för att bedöma rätten till en förmån.[252] Som framgår i avsnitt 4.6 förutsätter det dock att den som handlägger en återkallelse hos Migrationsverket känner till om personen tar emot förmåner eller att Försäkringskassan behöver uppgiften. I regel har dock Migrationsverket inte tillgång till den informationen.

5.3.3 Pensionsmyndigheten gör inga efterkontroller av permanenta uppehållstillstånd eller skyddsstatus

Vissa pensionsförmåner som Pensionsmyndigheten betalar ut är bosättnings­baserade[253], och därmed beroende av ett giltigt uppehållstillstånd i Sverige.[254] Garantipensionen påverkas även av om en person har skyddsstatus eftersom en person kan tillgodoräkna sig hemlandstid vid beräkning av pensionens storlek.[255] Även Pensionsmyndigheten har rätt att ta del av uppgifter om återkallelsebeslut genom en it-tjänst som hämtar uppgifter från Migrationsverket. Detta kräver dock en aktiv handläggningsåtgärd, eftersom it-tjänsten är en så kallad fråga-svars-tjänst.[256]

Pensionsmyndigheten kontrollerar uppehållstillståndets giltighet när personen ansöker om pension. Om personen uppger att han eller hon har varit flykting kontrolleras även skyddsstatus. Ett pensionsbeslut gäller tills vidare, men om uppehållstillståndet är tidsbegränsat sätter handläggaren en påminnelse om att tillståndet ska kontrolleras igen när det har löpt ut. Om personen däremot har permanent uppehållstillstånd ska Pensionsmyndigheten fortsätta pensions­utbetalningarna utan ytterligare kontroller om de inte får in någon form av impuls utifrån om att något behöver utredas. Pensionsmyndigheten uppger att sådana impulser kan komma från Skatteverket, fastighetsägare eller allmänheten, men sällan från Migrationsverket. Detta innebär att en person med permanent uppehållstillstånd som har fått sin skyddsstatusförklaring återkallad kan få garantipension med felaktigt belopp.[257] Riksrevisionen har inom ramen för denna granskning inte kunnat bedöma omfattningen av de felaktiga utbetalningarna.

5.3.4 Arbetsförmedlingen har begränsade möjligheter att kontrollera uppehållstillstånd

För att vara inskriven på Arbetsförmedlingen krävs giltigt uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige. Inskrivningen är en förutsättning för att få delta i arbetsmarknadspolitiska program samt få tillgång till subventionerade anställningar och olika typer av ersättningar vid arbetslöshet, såsom a-kassa, aktivitetsstöd och utvecklingsersättning.[258] Arbetsförmedlingen har vissa möjligheter att kontrollera uppehållstillstånd för dem som ingår i målgruppen för etableringsprogrammet.[259] För övriga arbetssökande saknar Arbetsförmedlingen möjlighet att göra nödvändiga registerkontroller.[260] I stället görs en kontroll av identitetshandlingar och uppehållstillståndskort vid inskrivning. Efter inskrivnings­tillfället görs inga ytterligare kontroller av uppehålls- och arbetstillstånd. Arbetsförmedlingen tar heller inte emot några uppgifter från Migrationsverket om att uppehållstillstånd eller skyddsstatusförklaring har återkallats, vilket innebär att personer kan fortsätta få stöd och ersättningar utan att ha rätt till det.[261]

5.3.5 Polismyndigheten behöver uppgifter om rätt att resa in och vistas i landet

Polismyndigheten behöver i samband med inresekontroll och inre utlännings­kontroll ha tillförlitlig och aktuell information om huruvida en person saknar rätt att resa in eller vistas i landet. Vissa medarbetare hos gränspolisen har fördjupad kompetens om utlänningslagen och också möjlighet att göra slagningar direkt i Migrationsverkets handläggningssystem Wilma. Dessa medarbetare kan ge stöd till poliser i yttre tjänst. Polismyndigheten har också utvecklat en mobilapplikation som stöd för inre utlänningskontroller. Informationen från Migrationsverket om uppehållstillstånd uppfattas ändå ofta som svårtolkad. Även gränspolisens experter behöver ofta kontakta Migrationsverket för att tolka informationen korrekt.[262]

5.4 Regeringen utreder förutsättningarna för myndigheternas informationsutbyte

Som framgår i avsnitt 5.2 och 5.3 upplever flera myndigheter att de saknar rättsliga förutsättningar för ett effektivt informationsutbyte. I varsin skrivelse har Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen påtalat det till regeringen. Försäkrings­kassan skrev i en framställan 2021 att regelverket för hur myndigheter får dela uppgifter med varandra är svårtillämpat och att generalklausulen inte räcker i deras arbete att förhindra felaktiga utbetalningar.[263] Arbetsförmedlingen lyfte i en hemställan 2021 att de saknar möjligheter till de registerkontroller som behövs för att kontrollera arbetssökandes rätt att arbetas och vistas i Sverige.[264]

Regeringen har dock tagit vissa initiativ för att förbättra myndigheternas förutsättningar. I juni 2021 tillsatte regeringen en särskild utredare för att utvärdera möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter i syfte att säkerställa korrekta utbetalningar från välfärdssystemen och motverka arbetslivskriminalitet. I sitt slutbetänkande från juni 2022 föreslog utredaren en generell sekretess­brytande bestämmelse som innebär att en myndighet får lämna även sekretessbelagda uppgifter till en annan myndighet, om uppgiften behövs för att den mottagande myndigheten ska kunna fullgöra sin författningsreglerade verksamhet.[265] Däremot skulle inte den myndighet som förfogar över uppgiften ha en skyldighet att lämna ut den på eget initiativ.[266] Både Skatteverket, Försäkrings­kassan och Migrationsverket var i sina remissvar positiva till förslaget. Skatteverket framförde att det är svårt att bedöma om det finns ett behov av uppgiften hos den mottagande myndigheten och att bedöma det slutliga resultatet av ett utlämnande.[267] Migrationsverket hade svårt att se att en prövning inte skulle behöva ske i varje enskilt fall, vilket ledde till att man inte tillstyrkte förslaget.[268] Både Försäkrings­kassan och Migrationsverket ansåg att det skulle vara önskvärt med en mer övergripande översyn över sekretessregleringarna.[269]

Utredaren föreslog också att en underrättelseskyldighet för Migrationsverket gentemot Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten införs i utlännings­förordningen.[270] Förslaget innebar att Migrationsverket ska underrätta Försäkrings­kassan och Pensionsmyndigheten om beslut om av- eller utvisning, dels när beslutet fått laga kraft, dels när beslutet är verkställt. Migrationsverket ska även lämna uppgift om utlöpta uppehållstillstånd och om att en enskild inte ansökt om ett nytt tillstånd. Utredaren bedömde att dessa uppgifter är avgörande för att inte bosättningsbaserade förmåner felaktigt ska betalas ut till personer som lämnat Sverige eller saknar rätt att vistas här. Förslaget tillstyrktes av både Försäkrings­kassan, Migrationsverket och Pensionsmyndigheten.[271] Migrationsverket och Pensionsmyndigheten påtalade dock att paragrafen även bör omfatta beslut om återkallelse av uppehållstillstånd.[272]

Migrationsverket framförde även att de ville se en uppgiftsskyldighet för Skatteverket att lämna information när en person med uppehållstillstånd ändrar sina uppgifter hos Skatteverket, och att regeringen bör utreda om giltighetstiden för uppehålls­tillstånd skulle kunna framgå av folkbokföringen. En sådan uppgift skulle underlätta myndigheters bedömningar av rätten till bosättningsbaserade förmåner.[273]

I oktober 2023 meddelade regeringen att de såg behov av en mer heltäckande kartläggning och åtgärder som även kunde förhindra, upptäcka och ingripa mot fusk, regelöverträdelser och brottslighet. Därför tillsatte man en ny utredning om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter. Bland annat ska utredningen lämna förslag på en generell bestämmelse som gör det möjligt att på ett effektivt sätt lämna sekretessbelagda uppgifter till en annan myndighet såväl på begäran som på eget initiativ. Uppdraget ska delredovisas i augusti 2024 och slutredovisas i februari 2025.[274]