Bildandet av Svevia och Infranord – bristfälligt infriade intentioner (RiR 2024:10)

Varken Svevia eller Infranord har några mål rörande produktivitet och följer inte upp sin produktivitetsutveckling. Riksrevisionens beräkningar indikerar dock att båda bolagens produktivitet har utvecklats svagt positivt sedan de bildades.

Regeringen som företrädare för ägaren har satt upp tre ekonomiska mål för Svevia och Infranord. Målen avser avkastning på eget kapital, soliditet och utdelning. Riksrevisionen konstaterar att Svevia och Infranord har haft svårt att uppnå flera av dessa ekonomiska mål. Till exempel har Svevia uppnått sitt avkastningsmål 7 av 14 år, medan Infranord har uppnått det bara 3 av 12 år. Såväl Svevia som Infranord förklarar dessa svårigheter huvudsakligen med förekomsten av olönsamma projekt. Riksrevisionen har inte kunnat bedöma huruvida Svevia och Infranord arbetar effektivt för att uppnå sina ekonomiska mål. Det beror på att Svevia inte utvärderar vidtagna åtgärder mot olönsamma projekt samt att Infranord inte anger några konkreta åtgärder mot olönsamma projekt och det är oklart hur utvärdering av dessa åtgärder genomförs.

Riksdagen hade flera intentioner för marknadens utveckling i samband med att Svevia och Infranord bildades. Till stor del hänger dessa samman med Trafikverkets beställarkompetens. Riksrevisionen har undersökt flera indikatorer för att bedöma utvecklingen av Trafikverkets beställarkompetens och kan bland annat konstatera att antalet anbud per upphandling har ökat på en av fyra delmarknader (investering järnväg), samt att den genomsnittliga skillnaden mellan det vinnande och det näst bästa anbudet i Trafikverkets upphandlingar har minskat något över tid. Båda dessa faktorer indikerar att konkurrensen har ökat något på marknaden samt att Trafikverkets förfrågningsunderlag i delar har förbättrats. Samtidigt kan Riksrevisionen konstatera att utvecklingen inte är entydig och att till exempel antalet anbud per upphandling är i stort sett oförändrat på tre av fyra delmarknader.

Trafikverket saknar mätbara målsättningar om beställarkompetens men arbetar på flera sätt med åtgärder som kan bidra till utveckling av beställarkompetensen. Det handlar bland annat om inhämtning av leverantörernas och branschens synpunkter. Riksrevisionen konstaterar dock att Trafikverket inte hämtar in synpunkter på sina upphandlingar från anbudsgivare som deltagit i men förlorat upphandlingen. Riksrevisionen konstaterar också att Trafikverket genomför detaljerade uppföljningar av leverantörernas synpunkter i vissa upphandlingar, men inte i alla.

För att öka produktiviteten på anläggningsmarknaden har Trafikverket bland annat arbetat med att främja innovation i sina upphandlingar. Riksrevisionen bedömer dock att detta arbete inte har varit framgångsrikt. Trafikverkets leverantörsundersökningar under de senaste åren har visat en tydlig försämring i detta avseende, och dessutom har andelen utvecklingsfrämjande upphandlingar minskat de senaste åren.

Regeringen har en viktig roll för att riksdagens intentioner med bolagiseringarna ska uppnås. Riksrevisionen konstaterar att riksdagens intentioner bland annat handlade om att Svevias och Infranords produktivitet skulle öka och att bolagens beroende av Trafikverket skulle minska. Trots det har regeringen inte följt upp hur produktiviteten utvecklats.

Riksrevisionen konstaterar att regeringen inte har genomfört djupare analyser inför fastställande av de ekonomiska målen för Svevia och Infranord. Riksrevisionen bedömer att sådan analys är viktigt för att sätta målen på rätt nivå med beaktande av risker för bolagens verksamhet.

Riksrevisionen konstaterar att regeringen genomför årliga uppföljningar av Svevia och Infranords uppfyllelse av de ekonomiska målen genom verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande. Regeringen har dock inte använt ett av sina styrverktyg, ägardialoger, för att genomföra några systematiska uppföljningar och utvärderingar av bolagens åtgärder för att förbättra uppfyllelsen av de ekonomiska målen.