Statens tillsyn för att motverka penningtvätt – bristande omfattning och effektivitet (RiR 2024:8)
Statens förebyggande arbete mot penningtvätt brister i effektivitet. Regeringens styrning av systemet för penningtvättstillsyn är svag samtidigt som länsstyrelsernas och Finansinspektionens tillsyn inte är tillräckligt effektiv.
Sammanfattning
Penningtvätt gör det möjligt för kriminella att använda sina brottsvinster i den reguljära ekonomin och utgör därigenom ett hot mot det finansiella systemet och mot samhället i stort. Bekämpningen av penningtvätt bygger både på ett förebyggande och ett straffrättsligt regelverk. Det förebyggande regelverket ställer krav på att företag och andra aktörer (verksamhetsutövare) vidtar åtgärder för att förhindra att deras verksamhet utnyttjas för penningtvätt. För att säkerställa att åtgärderna uppfyller de krav som regelverket ställer har ett antal myndigheter ålagts att bedriva penningtvättstillsyn. Riksrevisionen bedömer dock att penningtvättstillsynen varken är tillräckligt effektiv eller omfattande för att säkerställa att verksamhetsutövarnas åtgärder utgör ett påtagligt hinder för kriminellas möjligheter att tvätta pengar.
Granskningen visar att regeringens styrning av systemet för penningtvättstillsyn är svag och att det saknas uppföljning av i vilken utsträckning tillsynen på ett effektivt sätt bidrar till att begränsa de kriminellas möjligheter att tvätta pengar. Regeringen har således ett otillräckligt underlag för att avgöra huruvida resurs- och ansvarsfördelningen inom systemet är väl avvägd och om myndigheternas befogenheter är tillräckliga. Granskningen visar också att det finns effektivitetsbrister i arbetet med penningtvättstillsyn och att det finns en risk att verksamhetsutövare inom olika sektorer behandlas olika på ett omotiverat sätt, beroende på huruvida de sorterar under Finansinspektionens eller länsstyrelsernas tillsyn.
Riksrevisionen konstaterar att länsstyrelserna inte på ett systematiskt sätt har analyserat hur tillsynen på effektivast möjliga sätt kan minska risken för att verksamhetsutövarna utnyttjas för penningtvätt. Det är med andra ord inte klarlagt om det sätt som tillsynen bedrivs på i praktiken leder till de förbättringar av verksamhetsutövarnas regelefterlevnad som vore önskvärda. Det finns också ett behov av tydligare rutiner för hur inkommande tips ska värderas gentemot länsstyrelsernas egna urval.
Granskningen visar även att det i hög utsträckning saknas krav på uppföljning av penningtvättstillsynen inom länsstyrelserna, vilket har medfört att tillgången till, och kvaliteten på verksamhetsstatistik är låg. Detta försvårar i sin tur möjligheten att göra en bra analys av tillsynen och dess resultat.
Riksrevisionen konstaterar att få verksamhetsutövare har blivit föremål för Finansinspektionens undersökningar och att det har funnits ett snävt fokus på banker. När tillsynen har riktats mot sektorer med ett större antal små verksamhetsutövare, såsom betaltjänstleverantörer och valutaväxlare, har utövarna i de flesta fall valt att lägga ned sin verksamhet när tillsynen inletts. Det kan ses som ett positivt resultat av tillsynen att verksamhetsutövare som inte lever upp till kraven upphör med verksamheten, men det finns en risk för att utövarna återkommer i annan skepnad. Den låga tillsynsvolymen riskerar då att medföra att de kan driva sin verksamhet länge innan de blir föremål för granskning igen.
Riksrevisionen konstaterar också att Finansinspektionens beredningsprocess är omfattande i syfte att upprätthålla en god kvalitetssäkring. Fördelen med detta är att underlag och beslut blir ordentligt genomarbetade och förankrade, men det innebär också att handläggningstiderna blir längre. Riksrevisionen bedömer vidare att beredningsprocessen inte är anpassad för att hantera det större antalet mindre verksamhetsutövare som finns inom vissa sektorer.
Riksrevisionen bedömer att Bolagsverket saknar tillräckliga befogenheter och verktyg för att på längre sikt upprätthålla kvaliteten i registret över verkliga huvudmän. Det är allvarligt eftersom registret är ett viktigt verktyg för att verksamhetsutövare ska kunna leva upp till de krav på kundkännedom som lagstiftningen kräver. Den snabba ökningen av anmälningar om misstänkta fel i registret, som i de flesta fall innehåller mycket lite information, medför en tidskrävande hantering för Bolagsverket. Det finns också en risk för att Bolagsverkets utredningar av misstankeanmälningar inte lyckas identifiera eventuella felaktigheter i situationer där årsredovisningar och andra dokument ser ut att vara i sin ordning.
När det gäller registret mot penningtvätt konstaterar Riksrevisionen att analys- och utvecklingsarbete inte har varit prioriterat. Det finns kvalitetsbrister i registret som bland annat medför att länsstyrelserna startar upp tillsynsärenden som sedan måste läggas ner till följd av att verksamhetsutövaren inte visar sig omfattas av penningtvättslagen. Varken Bolagsverket eller länsstyrelserna har dock undersökt hur stora kvalitetsbristerna är. En bättre kunskap om bristerna i registret skulle även göra arbetet för att identifiera oregistrerade verksamhetsutövare mer effektivt.
Rekommendationer
Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer:
Till regeringen
- Vidta åtgärder för att skapa ett mer sammanhållet system för penningtvättstillsynen och tydliggör vilka förväntningar som finns på tillsynsmyndigheterna.
- Öka kunskapen om i vilken utsträckning penningtvättstillsynen bidrar till att begränsa möjligheterna att tvätta pengar, till exempel genom att kräva en mer utvecklad återrapportering från Finansinspektionen och länsstyrelserna om arbetet med penningtvättstillsyn och dess resultat.
- Vidta åtgärder för att förbättra Bolagsverkets möjligheter att upprätthålla kvaliteten på registret över verkliga huvudmän.
- Överväg om det behövs ytterligare lagändringar för att försvåra för verksamhetsutövare att undkomma tillsyn genom att verka utanför systemet eller genom att lägga ner sin verksamhet och starta upp den på nytt.
Till länsstyrelserna
- Utveckla en strategi som anger hur penningtvättstillsynen bör utformas för att på effektivast möjliga sätt bidra till en god regelefterlevnad hos olika typer av verksamhetsutövare.
- Utveckla uppföljningen av arbetet med penningtvättstillsyn och vilka resultat den åstadkommer, i syfte att kunna ge myndighetsledningen bättre information om utvecklings- och prioriteringsbehov.
Till Finansinspektionen
- Analysera möjligheten att öka antalet undersökningar, till exempel genom att se över hur beredningsprocessen kan anpassas bättre efter verksamhetsutövarnas storlek.
- Vidta ytterligare insatser för att hitta verksamhetsutövare som verkar utan tillstånd eller registrering.
Till Bolagsverket
- Genomför insatser i samråd med länsstyrelserna för att skapa en bättre bild av kvalitetsnivån i registret mot penningtvätt.
- Säkerställ att det bedrivs ett systematiskt utvecklingsarbete för registret mot penningtvätt och vidta åtgärder för att identifiera och ta bort verksamhetsutövare som inte bör ingå i registret.
Sammanfattning på engelska
State supervision to combat money laundering – deficient in scope and effectiveness
Dela i sociala medier och via e-post
Kontakta oss
Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).