Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Tillit och kontroll – statlig bidragsgivning till civilsamhället (RiR 2023:7)

Statens kontroll av bidragen till civilsamhällets organisationer är för svag. Därmed finns risk för fusk och missbruk, vilket kan innebära att angelägen verksamhet trängs undan och att förtroendet för den statliga bidragsgivningen undergrävs.

Sammanfattning

Varje år fördelar staten över 20 miljarder kronor till civilsamhällets organisationer. Det huvudsakliga motivet är civilsamhällets centrala betydelse för en levande demokrati. Bidragsgivningen regleras av ett 80-tal förordningar och fördelas med hjälp av omkring 40 statliga myndigheter samt i några fall civilsamhällets egna organisationer såsom Riksidrottsförbundet och Folkbildningsrådet.

Riksrevisionen har granskat bidragsgivningen till civilsamhället vid fyra statliga myndigheter: Jämställdhetsmyndigheten, Myndigheten för stöd till trossamfund (SST), Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Socialstyrelsen. Dessa myndigheter svarade 2021 tillsammans för drygt 1,4 miljarder kronor av det statliga stödet till civilsamhället.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att myndigheternas bidragsgivning inte är tillräckligt effektiv. Bidragsgivningen till civilsamhället bygger av tradition på tillit. Samtidigt visar granskningen att det finns en ökande risk för att tilliten utnyttjas av oseriösa aktörer och att myndigheterna inte har anpassat sin kontroll till den förändrade riskbilden. Misstankar om fusk och felaktiga utbetalningar riskerar att skada förtroendet för statsbidragen och den verksamhet som bedrivs av civilsamhället. De brister som granskningen uppmärksammat behöver därför åtgärdas för att minska risken för felaktiga utbetalningar och för att bibehålla bidragsgivningens legitimitet.

Av granskningen framgår att myndigheterna behöver samarbeta mer för att öka bidragsgivningens effektivitet. En viktig förklaring till det begränsade samarbetet är, enligt Riksrevisionen, att myndigheterna saknar lättillgänglig information om vilka bidrag som andra myndigheter betalar ut och till vilka organisationer som bidragen går. Riksrevisionen bedömer att en central databas över tillgängliga statsbidrag skulle öka transparensen i bidragssystemen på ett sätt som skulle vara till nytta för både myndigheterna och de bidragssökande organisationerna. För myndigheterna genom att underlätta arbetet med att undvika felaktiga utbetalningar och för civilsamhällets organisationer genom att de enkelt kan se vilka bidrag som finns att söka.

Riksrevisionen bedömer att samtliga granskade myndigheter, om än i varierande grad, behöver utveckla och stärka sin kontrollverksamhet utifrån den förändrade riskbilden. Det handlar bland annat om att arbeta mer riskbaserat och att göra fler verksamhetsbesök. En bidragsgivning som är anpassad till den förändrade riskbilden ställer samtidigt krav på en viss organisatorisk kapacitet. Här visar granskningen att regeringens styrning kan spela stor roll. Styrningen av MUCF är ett positivt exempel där regeringen genom ett ökat fokus på kontrollaspekten och med utökade resurser har gjort det möjligt för MUCF att förbättra sina riskbaserade kontrollinsatser.

Det är viktigt att en förstärkt kontroll inte blir en onödig administrativ börda för organisationer som söker bidrag. Riksrevisionen rekommenderar därför en utveckling mot en skarpare kontroll som inte medför någon större administrativ börda för civilsamhällets organisationer. En sådan förändring kommer framför allt att innebära visst merarbete för de bidragsgivande myndigheterna, men en stärkt kontroll är enligt Riksrevisionens bedömning helt nödvändig för att säkerställa att statliga resurser inte missbrukas och för att bibehålla bidragsgivningens legitimitet.

Rekommendationer

Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen

  • Ge uppdrag till lämplig myndighet att inrätta en central databas som omfattar alla tillgängliga statsbidrag till civilsamhället och de organisationer som fått del av sådant stöd.
  • Ge uppdrag till lämpliga myndigheter att inrätta nationella stödfunktioner​ avseende väsentliga risker i samband med bidragsgivningen till civilsamhället. Stödfunktionerna ska kunna bistå bidragsgivande myndigheter med särskild kompetens om finansiella risker, våldsbejakande extremism och icke-demokratisk verksamhet.
  • Ge uppdrag till bidragsgivande myndigheter att utveckla och stärka sin kontroll, till exempel genom att öka frekvensen av riskbaserade verksamhetsbesök.
  • Ge uppdrag till bidragsgivande myndigheter att förbättra bidragsmottagarnas möjligheter att leva upp till bidragskraven, exempelvis genom att tillhandahålla grundläggande utbildning om vilka krav som ställs på bidragsmottagande organisationer.

Uppdaterad: 15 mars 2024

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?