Riksrevisionens granskning bygger på ett jämförande perspektiv där fyra myndigheter har valts ut för granskning. Gemensamt för de utvalda myndigheterna är att de ska fördela statsbidrag med social inriktning till civilsamhället. Samtidigt finns betydande skillnader mellan myndigheterna när det gäller deras allmänna förutsättningar och hur bidragsuppdragen mer konkret är utformade. Det gäller till exempel myndigheternas storlek, tillgången till sakkunskap, antal och vilken typ av bidrag som ska hanteras etcetera. Syftet med detta urval är att ge en bred bild av såväl problem som goda exempel som även andra bidragsgivande myndigheter kan dra lärdom av.
Myndigheter och departement som ingår i granskningen
Följande fyra myndigheter ingår i Riksrevisionens granskning:
- Jämställdhetsmyndigheten
- Myndigheten för stöd till trossamfund (SST)
- Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)
- Socialstyrelsen
Jämställdhetsmyndigheten sorterar under Arbetsmarknadsdepartementet. Myndigheten bildades 2018 och har ett 100-tal anställda. Eftersom myndigheten är ny har den heller inte någon längre erfarenhet av bidragsgivning till civilsamhället. Denna uppgift utgör också en relativt begränsad del av myndighetens sammanlagda uppgifter.
SST sorterade under Kulturdepartementet under den period som granskningen huvudsakligen avser. Det är en mycket liten myndighet med endast ett 10-tal anställda. Myndighetens huvudsakliga uppgift är att fördela bidrag till civilsamhället (i form av trossamfund), framför allt i form av organisationsbidrag. Myndigheten står inför en större reformering av sin bidragsgivning men än så länge är det regeringen som bestämmer vilka trossamfund som ska kunna söka bidrag.
MUCF sorterade under Kulturdepartementet under den period som granskningen huvudsakligen avser.[248] Det är en förhållandevis liten myndighet med ett 70-tal anställda och dess kärnverksamhet består av att fördela statsbidrag till ideella organisationer. Myndigheten har också till uppgift att följa politiken till civilsamhället och kan allmänt sägas ha en främjande roll gentemot civilsamhället. I samband med omlokaliseringen till Växjö för några år sedan tappade myndigheten mycket personal, och i stort sett all personal är därför nyrekryterad. Myndigheten kom därmed att i betydligt större utsträckning än tidigare få personal med arbetslivserfarenhet från andra myndigheter snarare än från civilsamhället.
Socialstyrelsen sorterar under Socialdepartementet. Det är en stor myndighet med ungefär 850 anställda. Socialstyrelsen fördelar förhållandevis många bidrag till civilsamhället, men för myndigheten som helhet är detta en relativt perifer verksamhet. Däremot har myndigheten generellt sett stor vana att fördela statsbidrag till olika mottagare såsom kommuner och regioner. Vid myndigheten finns även tillgång till nationella experter inom såväl hälso- och sjukvård som socialtjänst, vilket vid våra intervjuer framhålls som en stor fördel vid handläggning av bidragsärenden.
Intervjuer och dokumentstudier vid myndigheterna
Vi har besökt de fyra utvalda myndigheterna och genomfört intervjuer med berörda chefer och tjänstemän. Vid en första intervjuomgång genomförde vi 19 intervjuer med sammanlagt 37 personer, varav 8 intervjuades två gånger. 2 av intervjuerna genomfördes digitalt och där deltog sammanlagt 3 personer. Övriga intervjuer genomfördes på plats hos respektive myndighet, samt i enstaka fall i Riksrevisionens lokaler. Vid intervjuerna har som regel 2–4 personer deltagit från respektive myndighet. Intervjuerna har bandats och inspelningarna har sedan använts för att skriva fylliga anteckningar, cirka 10–15 sidor per intervju. Intervjuerna har vägletts av öppna frågor organiserade i tematiska block, såsom myndighetens uppdrag, organisation och förutsättningar, information och tillgänglighet, kontroll i bidragsgivningen, relationen till regeringen etcetera. Frågorna har haft olika inriktning och detaljeringsgrad beroende på de intervjuades roll i myndigheten.
I samband med intervjuerna har vi inhämtat relevanta dokument för att jämföra med den bild som förmedlats genom intervjuerna. Det gäller exempelvis olika stöddokument, rutinbeskrivningar, policydokument och uppföljningsrapporter.
Efter den första intervjuomgången har vi haft uppföljande kontakter med respektive myndighet, såväl genom mejlkontakter som digitala möten. Bland annat har varje myndighet skriftligt svarat på ett 15-tal i stort sett gemensamma frågor som vi ställt för att få ett jämförbart material avseende vissa grundläggande förhållanden vid myndigheten. Vi har sedan följt upp de skriftliga svaren med uppföljande intervjuer digitalt samt kompletterande skriftliga frågor per e-post.
Intervjuer vid Regeringskansliet
Vi har genomfört två intervjuer med Regeringskansliet. Vid den första deltog representanter för Kulturdepartementet och Socialdepartementet, och vid den andra representanter för Arbetsmarknadsdepartementet. Innan intervjuerna hade respektive departement fått ett 10-tal frågor att förbereda svar på. Intervjuerna följdes upp med ytterligare ett besök då vi fick tillfälle att granska viss dokumentation om IDA-gruppens arbete samt ställa kompletterande frågor.
Statistisk över myndigheternas bidragsutbetalningar
Data över utbetalningar har inhämtats från respektive myndighet. Data avser åren 2017–2021, utom för Jämställdhetsmyndigheten som bildades 2018. För varje organisation som erhållit bidrag under året har följande information inhämtats: organisationens namn, organisationsnummer, sammanlagt belopp som organisationen har fått för respektive statsbidrag och bidragsform. Uppenbara felkodningar i datamaterialet (t.ex. extra blanksteg, gemen bokstav i stället för versal etc.) har rättats. Genom ett samarbete med Skatteverket har varje observation ”klätts på” med vissa för granskningen intressanta variabler.
Det statistiska materialet har bland annat använts för att följa upp måluppfyllelsen när det gäller fördelningen mellan förordningsstyrda bidrag och bidrag som regleras genom regleringsbrev eller särskilda regeringsbeslut. Likaså fördelningen mellan å ena sidan organisationsbidrag och å andra sidan projekt- och verksamhetsbidrag. Materialet har också använts för att belysa risken för dubbelfinansiering inom och mellan de granskade myndigheterna. Dessutom används statistiken för att mer allmänt belysa skillnader och likheter mellan myndigheternas bidragsgivning.